Trots rekordstor budget kritiseras Trafikverket kraftigt för att planera infrastruktur i fel riktning. Glesbygd och industriregioner missgynnas.
Trafikverkets miljardplan får kalla handen av kommunerna


Trafikverkets nya nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 omfattar rekordhöga satsningar på 1 171 miljarder kronor. Ändå är kritiken hård från en majoritet av landets kommuner. Problemområden pekas ut som flaskhalsar, eftersatta vägar och järnvägar samt bristande klimat- och beredskapslösningar.
”Vi här uppe bidrar mest i landet till Sveriges BNP. Att vi ändå missgynnas, det är obegripligt”, säger Birgitta Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Gällivare, till Tidningen Näringslivet.
Missgynnar glesbygd
Som nyvald ordförande för förbundet Norrbottens kommuner menar hon att Trafikverkets prioriteringar är felriktade och systematiskt missgynnar glesbefolkade områden.
Hon lyfter särskilt fram behovet av satsningar på E10 och Malmbanan, som dras med återkommande urspårningar och förseningar.
Läs mer: Regeringen sågas för ny Malmbanan-plan (Dagens PS)
”Dubbelspårets frånvaro i planen är oacceptabel och staten måste ta ett större ansvar kring det här. Malmbanan är egentligen Sveriges mest betydande exportlänk och ändå är den inte dimensionerad för varken dagens behov eller morgondagens prognostiserade volymökning sett till vad industrin planerar att göra”, säger Birgitta Larsson.
Kritiken är dock inte begränsad till norr. I södra Sverige är oro över långsam infrastrukturutbyggnad tydlig. Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, ser stora behov i Skåne, inte minst med tanke på kommande företagsetableringar.
”Man får inte hamna i en situation där infrastrukturen blir en bromskloss för Sveriges eller den här regionens tillväxt och det finns ju en överhängande risk för det. Mitt intryck är att infrastruktursatsningar i Sverige tycks ta väldigt lång tid”, säger han till tidningen.
Senaste nytt
Saknar åtgärder
Även kommuner nära Stockholm och gränsområden mot Norge pekar på brister. Erik Andersson (M), ordförande i Stockholm Nordost, vill att Roslagsbanan till Arlanda och kapacitetsbrister på Norrortsleden prioriteras.
”Vi är väldigt besvikna över att Norrortsleden och i synnerhet Lettingetunneln inte finns med i förslaget för det är en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd, samtidigt som andra åtgärder som inte är lika samhällsekonomiskt lönsamma har tagits med”, säger han.
En återkommande kritik från både norr och söder är att Trafikverkets fokus på samhällsekonomisk nytta riskerar att snedfördela resurser.
Läs mer: Så går det med Sveriges 6 största infrastrukturprojekt (Dagens PS)
”Det här har vi tryckt på om under en lång tid, att allt det här kommer att hända och att de här behoven kommer att finnas”, säger Birgitta Larsson.
“Riktigt dåligt”
Hon menar att satsningar i Norrbotten, där industrin just nu genomgår en omfattande omvandling, borde ses som ett nationellt intresse.
”Norrbotten är mitt i den största industriella omvandlingen i modern tid och kommunerna här utvecklar samhällsservice och bostäder i en omfattning som saknar motstycke. Men det förutsätter ett transportsystem som håller kvalitet och kapacitet och möjliggör fortsatt tillväxt”, säger hon.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Talenoms mål är att förbereda korrekt, tillförlitlig och aktuell finansiell information så att företagare, ledning och andra kan fatta välgrundade datadrivna beslut som gör det möjligt för deras företag att frodas. Utveckla ditt företag. Vi tar hand om resten.









