Ryssland betraktar Natos militära aktivitet i Arktis som ett direkt hot mot den egna säkerheten. Utspelet från utrikesminister Sergej Lavrov riktar sig mot insatsen Arctic Sentry, där svenska Gripenplan ingår.
Lavrov: Natos insats i Arktis är ett direkt hot mot Ryssland
”Sådan militär aktivitet i höga norr utgör direkta hot mot Rysslands säkerhet. Riskerna för incidenter som kan utlösa en väpnad konfrontation, med potentiellt katastrofala följder, ökar”, skriver Lavrov i en artikel som publicerats av ryska utrikesministeriet.
Tonläget är bekant. Lavrov har tidigare förklarat att Ryssland är redo för krig i Arktis, militärt, politiskt och tekniskt.
Insatsen som fick Moskva att reagera
Det Lavrov pekar på heter Arctic Sentry och startade den 11 februari. Insatsen ska stärka Natos närvaro i norr genom underrättelseinhämtning, övervakning och spaning.
Bakgrunden är dubbel. Kriget i Ukraina, men också den amerikanske presidentens ambition att ta kontrollen över Grönland, som fått Danmark att rusta upp på ön.
I den nya texten kallar Lavrov Natos övningar i regionen aggressiva. Samtidigt avvisar han att Ryssland skulle utgöra något hot mot alliansen.
Norge förstärker brigaden i Finnmark
Det konkreta som hänt sedan insatsen inleddes ligger i Finnmark. Norge utökade tidigare i augusti sin arktiska brigad med en artilleribataljon, ett luftvärnsbatteri och ett sambandskompani.
Brigaden bildades i fjol och var landets första nya sedan kalla krigets slut. Huvuduppgiften har hittills varit att övervaka och patrullera den 198 kilometer långa gränsen mot Ryssland.
Med tillskottet kan förbandet nå mål på omkring fyra mil och samordna eld med flyg och fartyg, både norska och allierade. ”Det här är en helt annan nivå av eldkraft än vad som använts tidigare”, säger brigadchefen John Olav Fuglem.
Försvarsutgifterna har mer än fördubblats
Norge lägger i år 3,17 procent av BNP på försvaret. 2014 var siffran 1,5 procent.
De övriga nordiska länderna har gjort samma resa, drivna av kriget i Ukraina och av amerikanska krav på att européerna ska betala mer själva. Sverige genomför den största upprustningen sedan kalla kriget och försvarsbudgeten utökas med nära 53 miljarder fram till 2030.
Kärnvapenubåtarna gör Arktis känsligt för Moskva
Arktis är ingen utpost för Ryssland. Där ligger Norra flottan med de kärnvapenbestyckade ubåtar som leker katt och råtta under havsytan med väst.
Där byggs också Norra sjövägen, rutten som ska knyta ihop Ryssland med de asiatiska marknaderna och som blir farbar allt längre delar av året när isen minskar. Det gör Arktis till ekonomi för Moskva, inte bara försvarspolitik.
Svenska Gripenplan ingår i insatsen
Sverige är inte åskådare. Försvarsmakten bidrar till Arctic Sentry med JAS 39 Gripen som sedan i vintras patrullerar luftrummet kring Island och Grönland, sida vid sida med danska F-35 och tyska Eurofighter. Norge, Finland, USA och Kanada deltar också.
Det betyder att det ryska utspelet riktar sig mot en insats där svenska förband flyger just nu. När Moskva talar om ökade risker för incidenter i Arktis är det bland annat svenska piloter som befinner sig i det luftrummet.
