För svenska konsumenter kan den upptrappade konflikten mellan USA och Iran snart märkas både på bensinpriset och i matkassen. Särskilt när bägge sidor hotar med tullar.
Bensinpriset redan upp 1,50 kronor – och experter varnar för mer
Konflikten mellan USA och Iran har eskalerat till öppna robot- och drönarattacker, och den tillfälliga vapenvila länderna enades om förra månaden ser ut att ha kollapsat.
Iran uppger att man attackerat amerikanska mål i Bahrain, Kuwait, Oman och Jordanien, medan USA säger sig ha slagit ut iranska luftvärnssystem och robotanläggningar.
USA Hormuzsundets väktare?
I centrum av konflikten står Hormuzsundet, farleden där omkring en femtedel av världens olje- och LNG-transporter normalt passerar.
Iran har stängt sundet efter vad landet kallar en otillåten passage, medan president Donald Trump sagt att USA ska bli sundets ”väktare”. Fartygsdata visar att trafiken genom sundet redan minskat med drygt 50 procent jämfört med veckan innan.
Bensinpriset på väg uppåt
Effekten märks direkt på oljemarknaden. Tidigare i år steg världsmarknadspriset på Brentolja under en liknande episod tidigare till över 115 dollar fatet, den högsta nivån sedan 2022.
Den senaste upptrappningen har enligt uppgifter fått oljepriset att stiga med över 3 procent.
För svenska bilister brukar effekten komma snabbt. I samband med tidigare skärpningar av Hormuz-krisen i år steg bensinpriset med omkring 1,50 kronor per liter och dieseln med närmare tre kronor.
Fortsatta ökningar
”Så länge vi inte ser någon normal transport av olja genom Hormuzsundet kommer priserna bara att fortsätta uppåt”, sa råvarustrategen Warren Patterson på ING i samband med en tidigare prisrusning.
Det stannar inte vid macken. Eftersom olja prissätts globalt slår högre priser igenom i hela transportkedjan – och därmed även i butikshyllorna.
Vad innebär tullar för plånboken?
Både USA och Iran har hotat med tullar, avgifter för fartyg som passerar Hormuzsundet.
För svenska konsumenter skulle båda scenarierna landa i samma ände: högre priser i butik och vid pump.
Permanenta avgifter
För en vanlig svensk hushållsbudget är kopplingen enkel att räkna hem: kostnaden för en tull eller avgift läggs på fraktkostnaden, som i sin tur vävs in i priset på allt som transporteras genom sundet – olja, gas, men även andra varor som fraktas i samma handelsflöden.
Ju högre avgiften blir, desto mer av notan hamnar till slut hos konsumenten, oavsett om det sker via dyrare bensinpriser eller genom högre priser på importvaror i affären.
Rederier och tankoperatörer varnar redan för att en permanent avgiftsmodell – oavsett om den kommer från USA eller Iran – riskerar att bli en bestående kostnad snarare än en tillfällig krisåtgärd.
Olika genomslag på hushållen
SCB har tidigare simulerat scenarier med bensin- och dieselprishöjningar på upp till 40 procent vid pumpen, med olika genomslag beroende på hushållens inkomst.
Analytiker hos Energinyheter påpekar samtidigt att prisfall vid lugnare lägen brukar gå långsammare än prisuppgångar – rederier, försäkringsbolag och raffinaderier behöver tid för att ställa om, även efter en eventuell vapenvila.
