USA:s rymdprogram pressas av stigande kostnader, tekniska förseningar och geopolitisk konkurrens – men ambitionen är tydlig: en permanent återkomst till månen.
NASA satsar miljarder – ska tillbaka till månen efter 50 år
Efter mer än ett halvt sekel utan bemannade månlandningar förbereder sig NASA nu för en historisk återkomst.
Artemis-programmet, som ska ta astronauter runt månen och senare ner på dess yta, beskrivs som både ett teknologiskt språng och en ekonomisk kraftsamling i miljardklassen.
Sedan Apollo-eran har spelplanen förändrats dramatiskt.
Den här gången är det inte bara prestige som står på spel – utan även industriella kontrakt, innovationstakt och USA:s position i det nya rymdkapplöpningen.
Det ligger i linje med USA:s nya rymdstrategi, där målet är att etablera en permanent bas på månen och samtidigt lägga grunden för bemannade resor till Mars redan inom de kommande åren.
Kostnaderna skenar i miljardklassen
Notan för Artemis växer snabbt.
Enligt de senaste uppskattningarna väntas varje uppskjutning med raketen SLS och rymdfarkosten Orion kosta över 4 miljarder dollar, motsvarande cirka 43 miljarder kronor per uppdrag.
Totalt väntas programmet redan nå omkring 9 miljarder dollar i ytterligare kostnader för kringliggande satsningar .
Samtidigt visar tidigare analyser att hela Artemis-programmet kan uppgå till närmare 93 miljarder dollar fram till mitten av decenniet.
Det placerar satsningen bland de dyraste offentliga teknikprojekten i modern tid.
Privata jättar kliver in
För att hantera både kostnader och innovation har NASA i allt större utsträckning vänt sig till privata aktörer.
Bolag som SpaceX och Blue Origin spelar nu centrala roller i utvecklingen av landare och ny teknik.
Tanken är att kombinera statlig infrastruktur med entreprenörsdriven utveckling – en modell som tidigare sparat NASA mellan 20 och 30 miljarder dollar genom kommersiella samarbeten .
Men strategin har inte varit utan problem.
Förseningar, tekniska hinder och olika utvecklingstakter har skapat osäkerhet kring tidsplanen.
Tidspress och tekniska risker
Artemis II, som ska ta astronauter runt månen, ses som ett avgörande test.
Lyckas uppdraget kan nästa steg, en faktisk månlandning, ske redan 2028.
“Det är första gången människor sätts på det här fordonet, och det är alltid en stor sak”, säger Phil McAlister, tidigare chef för kommersiella rymdprogram på NASA .
Samtidigt varnar experter för att tidsramen är aggressiv.
Tekniska utmaningar, särskilt kring nya landare och värmesköldar, måste lösas under hård tidspress.
Ett nytt rymdkapplöpning
Bakom satsningen finns också ett strategiskt motiv.
USA vill säkra sin ledande position i rymden, inte minst i konkurrensen med Kina.
Artemis är därmed mer än ett vetenskapligt projekt, det är ett industriellt och geopolitiskt verktyg.
Frågan är om miljarderna räcker för att nå hela vägen tillbaka till månen denna gång.
Missa inte:
Tillbaka från rymden – efter 14 år – Dagens PS
Ny forskning kan öppna för mänskligt liv på månen – Dagens PS
