Trots skattelättnader, stigande löner och lägre matmoms vill svenska hushåll spendera mindre det kommande året. Nordeas årliga undersökning visar en dyster bild av framtidstron, och enligt ekonomijournalisten David Ingnäs kan det psykologiska hotet mot ekonomin vara större än de geopolitiska riskerna.
Undersökningen från Nordea kom innan kriget i Iran trappades upp med full kraft. Ändå var resultatet slående negativt. På punkt efter punkt planerade svenskarna att lägga mindre pengar på både sparande, amortering och konsumtion.
Enligt David Ingnäs handlar det om djupare psykologiska mekanismer.
”Jag tror att det finns enorma fantomsmärtor från hela 20-talet, där vi har haft kris efter kris som har gjort att vi svenskar är nervösa och rädda och vill hålla i pengarna, för man vet inte när nästa kris kommer”, säger Ingnäs.
Ingnäs pekar på att det handlar om mer än siffror.
”Jag tror att det behövs för välmåendet hos befolkningen att känna att hjulen börjar snurra igen.”
Historisk parallell: Gustav Dahléns optimism
Ingnäs bär en knappnål med texten ”Var optimist”. Den har historiskt ursprung. Under den stora depressionen på 1930-talet lät Nobelpristagaren och AGA-grundaren Gustav Dahlén trycka upp nålarna och dela ut dem till alla pessimister han mötte.
Dahlén hade själv förlorat synen 20 år tidigare och höll vid tillfället på att förlora sitt företag för andra gången. Trots det predikade han optimism.
”Jag tror att det behövs företagsledare och andra som kliver fram och säger att det är dags att ha en mer optimistisk attityd. Vi klarar de problem som kastas mot oss”, säger Ingnäs.
Så länge svenska hushåll och företag håller i plånboken av rädsla snarare än av nödvändighet, riskerar den inhemska ekonomin att stå still, oavsett vad exporten levererar.