När samhället diskuterar vem som ska finansiera försvarsutbyggnaden dyker ett argument upp allt oftare: De som äger mest har också mest att förlora vid krig – och borde därför bidra proportionellt mer.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

När samhället diskuterar vem som ska finansiera försvarsutbyggnaden dyker ett argument upp allt oftare: De som äger mest har också mest att förlora vid krig – och borde därför bidra proportionellt mer.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
66 000 individer kontrollerar i dag tre gånger så mycket förmögenhet som jordens fattigaste hälft, enligt en ny stor förmögenhetsrapport.
Samtidigt står Sverige och många andra länder inför kostsamma utmaningar som kräver omfattande investeringar.
Försvarsutbyggnaden är en av dem – och frågan om vem som ska betala börjar bli alltmer akut.
”Alla förlorar ju förstås på ett krig. Men vilka förlorar mest ekonomiskt. på ett sådant krig? Det är ju de som har väldigt mycket egendom där”, säger Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist.
Principen är enkel: Den som har störst ekonomiska tillgångar att skydda borde också ta större ansvar för skyddet av dem.
Stora fastighetsportföljer, omfattande företagsinnehav och andra tillgångar blir värdelösa om samhället inte kan garantera säkerhet och stabilitet.
Lundkvist beskriver de ekonomiska klyftorna som astronomiska. Skillnaden mellan superrika och resten av befolkningen växer fortfarande, eftersom den rikaste andelens förmögenhet ökar mycket snabbare än övrigas.
Den utvecklingen har underlättats av avregleringar och lägre skatter under flera decennier.
Försvarsutbyggnaden är bara en av flera dyra omställningar som samhället står inför.
Klimatkrisen kräver också massiva investeringar.
När folk börjar fundera över var pengarna finns i dag landar blicken oundvikligen på miljardärerna.
Idén om att de som har mest att förlora ska bidra mer proportionellt handlar inte enbart om betalningsförmåga, utan också om vem som gynnas mest av ett fungerande och skyddat samhälle.
”Då finns det idéer om att de som har mest att förlora också ska vara med och bidra proportionellt mer”, förklarar Lundkvist.
Mindre regleringar och lägre skatter har gjort det lättare att bli förmögen.
Nu börjar vissa titta på om det finns något att göra för att ”rulla tillbaka” utvecklingen och öka kraven på att man ska bidra till samhället.
Konsekvenserna av växande ojämlikhet syns redan i dag. Fattigdom innebär lidande, men de stora klyftorna bygger också upp avundsjuka och slitningar i samhället.
Lundkvist uppmanar till att titta bakåt i historien för att se vad som kan hända när klyftorna blir för stora.
”Slå upp en historiebok och titta på vad som händer om den här slitningen blir för stor. Tidigare har det hänt väldigt extrema saker”, säger han.
ANNONS
Elisabeth Thand Ringqvist vill göra Centerpartiet till riksdagens fjärde största parti. I Ekdals perspektiv berättar hon om skillnaden mellan företagande och politik, varför hon inte pekar ut Magdalena Andersson som statsminister och varför jobben blivit valets viktigaste fråga. Det har gått ett halvår sedan Elisabeth Thand Ringqvist tog över som centerledare. I decembers mätningar låg …
Almedalsveckan 2026 avslutades med rekordhetta och tunga frågor om försvar, AI och privatekonomi. Under ytan bubblar ett gemensamt tema: Hur behåller Sverige tryggheten när omvärlden förändras snabbare än politiken hinner svara? Visby har kokat. Inte bara av den extrema värmen utan även av en intensitet i debatterna som präglat årets Almedalsvecka. Försvar och beredskap, AI:s …
Hans Lindberg menar att svenska banker inte gör övervinster och att konkurrensen fungerar väl. Kritikerna håller inte med. Svenska storbanker tjänade tillsammans 180 miljarder kronor förra året. Nettomarginalen ligger mellan 40 och 50 procent. Ändå vill Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, inte höra talas om övervinster. ”Om du tittar på den avkastning som bankerna …
Akobo Minerals som är en av Etiopiens få producerande guldgruvor inleder året med sitt starkaste kvartal hittills. Samtidigt öppnar ett historiskt myndighetsbeslut dörren till internationell guldexport och nya finansieringsmöjligheter, samtidigt som arbetet med att öka produktionskapaciteten fortsätter. Det första kvartalet 2026 blev det starkaste i bolagets historia. Kombinationen av rekordproduktion och ett fortsatt högt guldpris …
Kombinera fängelsebyggen med simbassänger och låt intagna simma sig till straffreduktion. Det är det udda förslaget som Stefan Engeseth lanserade under Almedalsveckan. Sverige investerar miljarder i nya fängelser. Samtidigt pumpas miljarder in i nya simhallar runt om i landet. Stefan Engeseth ser en möjlighet i krocken. ”Skulle man inte kunna slå ihop det här och …