Ska Sverige bygga nya reaktorer, vem ska betala och bör elen exporteras? I PS Studio går Simon Kronö, redaktionschef på Realtid, igenom svaren från över 1 700 läsare. Resultatet visar en tydlig splittring om kärnkraften.
Kärnkraft är ett ämne som engagerar – och splittrar. En ny undersökning med 1 700 svar från Realtids läsare visar hur delad opinionen är, även bland ekonomiskt insatta.
”Det här är en fråga som verkligen delar opinionen”, säger Simon Kronö.
På frågan om Sverige behöver bygga nya kärnkraftsreaktorer svarade en majoritet ja. En tredjedel säger nej. Resten är osäkra.
Ringhals står i centrum när Sverige planerar ny kärnkraft. (Foto Björn Larsson Rosvall / TT)
”Majoriteten tycker att det är rätt väg att gå”, säger Kronö. ”Men det finns ett tydligt motstånd, och många uttrycker oro kring kostnader och tidsramar.”
När frågan gällde vem som bör ta den ekonomiska risken pekade flest på staten, 45 procent. Därefter kom energibolag och privata investerare.
”När det gäller att betala ur egen ficka är motståndet större”, säger Kronö. ”Majoriteten vill inte lägga 50 till 500 kronor extra i månaden. De tycker att elen redan är för dyr.”
Flera läsare anser att energibolagen, som gjort stora vinster, bör bära en större del av kostnaden.
Misstro mot tidsplanen för kärnkraften
Få tror att regeringens mål om nya reaktorer till 2035 är realistiskt. Bara en knapp femtedel anser att det är möjligt.
”De flesta ser tidsplanen som orealistisk”, säger Kronö. ”Det finns en bred skepsis mot att det går så snabbt som regeringen hoppas.”
Är kärnkraften för Sverige – eller för export?
Meningarna är också delade om den framtida elproduktionen ska exporteras. Hälften av de svarande tycker att elen ska stanna i Sverige. En tredjedel är positiva till export.
”I kommentarerna syns både solidaritet med resten av EU och oro för att exporten driver upp priserna här hemma”, säger Kronö.
Se hela intervjun med Simon Kronö i PS Studio – om opinionen kring kärnkraft, kostnadsansvaret och varför så få tror på regeringens plan.