Frågan är vad som verkligen krävs för att komma åt den kollektiva intelligensen i ett team eller en organisation?

Om du missade den förra krönikan, finns den att läsa här.

Fördjupar vi oss lite inom forskningen runt kollektiv intelligens finner vi snabbt slutsatser vi kan se paralleller till de slutsatser som presenterades gällande lean i den förra krönikan:

”I verkligheten är de största begränsningarna inom de flesta företag och organisationer de mentala modellerna och beslutsstrukturerna som styr chefernas beteenden”.

Att det inte handlar om system eller verktyg, utan de mentala modeller som styr hur vi möts och lyckas kommunicera med varandra.

I inledningen till sin avhandling ”Kollektiv förmåga” skriver Philip Runsten (2011):

”Det är enskilda individer, i unika situationer, som möts och förenar sina kunskaper och förmågor, eller inte. Det finns ingen organisationsnivå för praktiskt arbete. Allt arbete som utförs sker mellan grupper av individer och genom möten mellan individer. Så har jag aldrig funderat över organisationer förut. För mig har arbete med organisationer handlat om planer, scheman, roller, system, gränssnitt, kompetenser, strategier, belöningssystem, medarbetarutveckling, erbjudandeutveckling och så vidare.”

Vad utmärker då ett team med hög kollektiv intelligens? Jo de lyckas bättre än andra med att skapa lösningar på olika problem genom att tänka utanför boxen! Vilket innebär att de lyckas bryta med förutfattade meningar, etablerade mentala föreställningar och de vågar prova nya problemlösningsstrategier (Taggar, 2002).

De lyckas även få fram medarbetarnas olika perspektiv, idéer, och åsikter (Miliken et al. 2003). Det innebär att dessa team är mer kreativa och innovativa än de team som inte lyckas ta tillvara den kollektiva, men i teamet, distribuerade kunskapen. Något dagens organisationer, oavsett verksamhet, har stort behov av att lära sig.

ANNONS
ANNONS

Vad behövs då i ett team för att ta tillvara ta den kollektiva intelligensen och lyckas implementera lean eller ett agilt arbetssätt? Svaret är enkelt – en välfungerande kommunikation och samarbete!

Men att få kommunikationen och samarbetet att verkligen fungera är inte alltid lika enkelt. Det vet de absolut flesta som arbetat med andra!

En endags-, eller flera dagars, utbildning i grundläggande principer för kollektiv intelligens, lean eller agilt arbetssätt kommer inte per automatik leda till att förutsättningarna för att en implementering av dessa kommer lyckas. Att kommunikation och samarbete automatiskt och plötsligt kommer att förbättras.

Slutsatsen är som tidigare framförts, att modernare beslutsmetoder och färdigheter i ett coachande ledarskap måste utvecklas först. Helt enkelt av den anledningen att det krävs en god kommunikation och ett gott samarbete för att medarbetarnas olika perspektiv, kunskaper, idéer, och åsikter skall komma fram och till nytta.

Och även en verklig delaktighet, inte en pseudodelaktighet där medarbetare bjuds in till ett möte för att få utrycka sina åsikter, som sedan inte tas hänsyn till – en företeelse som inte är ovanlig.

Vad menar jag då att det behövs? Vad betyder en god kommunikation, ett gott samarbete och ett coachande ledarskap i praktiken i beteenden?

Det och mera kan du läsa om i nästa krönika här på Dagens PS – stay tuned!

Här är en länk till en öppen kurs för ledare, i Lindvalls regi.