Trots att Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder är vi dåliga på att skydda oss mot kortbedrägerier.
Sverige paradis för kortbedrägerier – få polisanmäler
Samtidigt som Finansinspektionen varnar för en ny våg av sofistikerade metoder lägger regeringen nu fram ett lagförslag som ska strypa de kriminellas ”nio till fem-jobb”. Det handlar då om telefonbedrägerier.
Under 2024 utsattes drygt fyra av tio svenskar för bedrägeriförsök, enligt en Visa-rapport. Det som sticker ut är dock inte bara omfattningen, utan vår egen passivitet.
Polisen fick in 88 764 anmälningar om kortbedrägerier under fjolåret – en ökning med 53 procent jämfört med 2022. Men endast var fjärde svensk använder de säkerhetsfunktioner som finns tillgängliga för att spärra kort för utlandsköp eller näthandel. I Norge och Finland är motsvarande siffror nästan de dubbla.
Så blir du lurad av bedragarna
Minst lika alarmerande är att så få polisanmäler att de utsatts för bedrägeriförsök, enligt en Nordea-undersökning.
Jan Olsson, expert på komplexa bedrägerier, har tidigare konstaterar att bedrägerier med annans kortinformation är det största enskilda brottet i Sverige. Det handlar inte längre bara om stulna fysiska kort, utan om en industriell verksamhet där social manipulation är det främsta verktyget. Genom falska sms, mejl och telefonsamtal luras offren att själva lämna ut sina uppgifter eller signera med BankID.
Ny lag ska stoppa bluff-samtalen
För att vända trenden tar regeringen nu till hårdhandskarna mot de så kallade bluffsamtalen. Ett nytt lagförslag, som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026, lägger ett betydligt större ansvar på teleoperatörerna. I stället för att låta bedragarna nå fram till sina offer, blir operatörerna skyldiga att identifiera och blockera misstänkt trafik redan i näten.
Enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är telefonbedrägerier en avskyvärd brottslighet som ofta finansierar gängkriminalitet. Under 2023 anmäldes 29 000 sådana bedrägerier med en total brottsvinst på över 700 miljoner kronor. Den nya lagen ska göra det möjligt för operatörer att agera på tekniska signaler, som avvikande trafikmönster, utan att för den sakens skull kränka integriteten genom att lyssna på samtalen.
Anmörkningsvärt är att bankerna ofta slipper undan ansvar. Det faktum att kunderna lämnas i sticket väcker vrede. I ett skrämmande fall blev en kund blåst på 290 000 kronor. Utredningen visade att banken brustit i sin kontroll vilket fick Konsumentombudsmannen att agera för den drabbade kundens räkning och gå fram mot en stämning mot banken. I ett annat fall slog Stockholms tingsrätt fast att Nordea inte gjort något fel när en pensionär i Stockholm övertalades av bedragare att höja sin Swishgräns och blev lurad på 100 000 kronor. Domstolen kom fram till storbanken inte var skyldig att ersätta den drabbade kunden.
Läs mer: Dom: Pensionär blåst på 100 000 – bankens fel? E55
Myndigheten varnar för kortbedrägerier
Samtidigt som de tekniska lösningarna dröjer varnar Finansinspektionen (FI) för att bedragarna ständigt byter skepnad. Under 2025 skedde en rekordökning av bedrägerierna jämfört med året innan.
Under det senaste året har myndigheten sett en kraftig ökning av falska lånebolag. I takt med att hushållens marginaler krympt av inflation och räntor lockas allt fler av erbjudanden om enkla lån.
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, betonar att ett krav på förskottsavgift för att få ett lån utbetalt alltid är en varningsklocka. Myndigheten har under 2025 intensifierat sitt arbete och kan nu själva inleda varningsprocesser så fort en bedräglig webbplats upptäcks, snarare än att vänta på tips från allmänheten.
”Bedragare är snabba på att anpassa sig efter omvärldsläget och människors ekonomiska situation. Därför behöver också vi bli snabbare på att varna konsumenter när vi upptäcker bedragare”, säger Moa Langemark.
Läs också: Ilska mot svenska banker – lämnar kunderna i sticket E55
Så skyddar du dig mot brottsligheten:
- Aktivera kortkontroll: Gå in i din bankapp och begränsa var ditt kort kan användas. Spärra det för köp i utlandet och för internetköp när du inte handlar.
- Lita inte på avsändaren: Bedragare kan ”spoofa” nummer så att det ser ut som att banken eller en myndighet ringer. Lägg på och ring upp via ett officiellt nummer om du är osäker.
- Använd aldrig BankID på uppmaning: Din bank eller polisen kommer aldrig be dig logga in eller lämna ut koder via telefon.
- Var skeptisk mot snabba klipp: Om ett låneerbjudande eller en investering låter för bra för att vara sann är den i regel det.
Läs mer här: Våg av kortbedrägerier – så stoppar du bedragarna DagensPS
