Festen på den svenska bostadsmarknaden fick ett abrupt slut. Och till de åren lär vi aldrig återvända.
Svenska lånefesten över: “Hushåll kan behöva tänka om”
Matilda Habbe
Uppdaterad: 10 nov. 2025Publicerad: 10 nov. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
2010-talet blev den stora lånefestens årtionde.
Mellan 2015 och 2022 höll Riksbanken styrräntan på noll eller minusnivåer, vilket bidrog till en historiskt snabb ökning av hushållens skulder. Ett genomsnittligt hushåll ökade sina skulder med nästan en hel årslön under perioden.
“Under de senaste två decennierna har de svenska hushållen lånat mer och mer för varje år”, konstaterade Finansinspektionen efteråt.
Under samma period började Riksbanken också köpa obligationer – så kallad QE – för att pressa ner lånekostnaderna ytterligare. Samtidigt exploderade bostadsmarknaden.
“Fick ont i magen”
Villapriserna rusade med över tio procent om året och byggkranar fyllde horisonten.
2017 färdigställdes över 50 000 lägenheter – den högsta nivån sedan miljonprogrammets dagar. Samtidigt lånade svenskarna pengar. I mängder.
”Jag fick nästan ont i magen när de där siffrorna kom varje månad”, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, i en intervju med Dagens Nyheter.
ANNONS
I dag tillhör svenska hushåll de mest skuldsatta i världen.
Och varningarna fanns där.
Medan Riksbanken höll räntan på minusnivåer visste både ekonomer och myndigheter att en förändring kunde slå hårt.
Det gjorde den.
När inflationen tog fart steg boräntorna från runt 1,5 till nästan 5 procent. Den tidigare heta marknaden frös till is.
ANNONS
Senaste nytt
Från raketbränsle till iskyla
Bostadsinvesteringarna, som under boomen stod för en fjärdedel av Sveriges BNP-tillväxt, föll kraftigt. Baksmällan slog mot hela ekonomin – från byggsektorn till handeln – och markerade slutet på en epok av billig kredit och snabb tillväxt.
Bara under 2023 drog fallet i byggandet ner ekonomin med 1,3 procent – tillräckligt för att utlösa en långdragen lågkonjunktur och leda till tiotusentals förlorade jobb. Idag är nästan 9 procent av svenskarna utan jobb, vilket är den tredje högsta siffran inom EU, menar Realtid.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
ANNONS
Trots det blev kraschen mildare än många befarat.
“Jag var bekymrad över om vi skulle få en bubbla när vi hade nollränta och en överhettad ekonomi, men tack och lov så blev det ingen krasch. Hushållen har klarat det bättre än befarat”, säger Winsth.
En ny verklighet
Samtidigt är experterna överens: vi kommer inte att återvända till bostadseuforin från 2010-talet.
”Jag tror att det fortfarande finns hushåll som tror att vi ska komma tillbaka till där vi var. Det ska vi inte”, säger Annika Winsth.
Räntorna är högre, byggkostnaderna ligger kvar på rekordnivåer och befolkningstillväxten har bromsat in. Samtidigt tror få på någon stark återhämtningen i bostadsbyggandet.
Festen är således över.
“Hushåll kan behöva tänka om”, menar Winsth. “Många kommer inte att kunna sälja sin bostad till det pris man trodde, och andra kommer inte att ha råd att köpa det man hoppats ha råd med”.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS