Dagens PS

Stor skillnad mellan banker: Så dyr är avgiften hos din bank 

Svenska banker på mobiltelefon
Vissa banker tar nästan tre gånger så mycket betalt som andra för sina grundtjänster (Foto: Jessica Gow/TT)

Att vara bankkund kostar pengar. Det kostar dock olika mycket beroende på vilken bank du är kund hos. Vissa banker tar nästan tre gånger så mycket betalt som andra för sina grundtjänster. 

Svenska banker och deras diverse affärsmetoder har varit lite av en följetong hos PS på senare tid. Bland annat har det riktats hård kritik mot hur svenska banker hindrar kunder att ta ut sina egna pengar.

Därtill kunde vi häromveckan rapportera att bankernas dolda avgifter i internationella betalningar snart kan vara ett minne blott. 

Men det är långt ifrån den enda avgiften som tas ut av Sveriges banker. 

Att ha ett bankkort, betala räkningar och göra överföringar är fler exempel på banktjänster som du i många fall får betala en avgift för. 

Vad är rimligt? 

I många fall får bankerna i stort sett sätta vilka priser de vill på sina tjänster, konstaterar Konsumenternas. Undantaget gäller konton med grundläggande funktioner, där EU kräver att priset ska vara ”rimligt”.

Vad som är rimligt avgörs bland annat av den allmänna prisnivån i landet och hur kostnaderna ser ut hos olika banker.

Det finns dock en viktig regel: du ska alltid få information om avgifter i förväg.

Alla priser ska finnas i exempelvis kontoavtal eller prislistor och vara lätta att hitta för den som vill jämföra.

Missa inte: Ny signal från Spanien – fler svenskar kan köpa bostad 2026. Dagens PS

Stor skillnad mellan bankerna

För ett vanligt bankpaket med konto, kort och internetbank varierar priset kraftigt. Det visar en jämförelse från jämförelsetjänsten Zmarta. 

Den dyraste banken, Danske Bank, tar 59 kronor i månaden medan den billigaste, Skandiabanken, ligger på 20 kronor.

Det kan förvisso låta som småsummor. Men över tid växer kostnaden – särskilt eftersom de flesta är kunder i decennier. För en enskild kund innebär skillnaden mellan 59 och 20 kronor i månaden nästan 500 kronor per år. På tio år blir det flera tusen kronor.

”Det här är lite bankernas variant på matbutikers plastpåsar. Det är en liten avgift i det stora hela, därför tänker vi inte så mycket på den. Den försvinner i mängden”, säger hushållsekonomen Ola Söderlind till TV4 Nyheterna.

Bankernas basavgift: 

  • Danske Bank – 59 kr/mån
  • SEB – 50 kr/mån
  • Swedbank – 50 kr/mån
  • Nordea – 45 kr/mån
  • Länsförsäkringar – 39 kr/mån
  • ICA Banken – 35 kr/mån
  • Handelsbanken – 25 kr/mån
  • Skandiabanken – 20 kr/mån

Läs även: Miljonär som pensionär? Så ska du pensionsspara i 30-årsåldern. Dagens PS

Miljardintäkter för bankerna

I slutändan blir dock avgifterna en stabil intäktskälla för bankerna. 

”Många bäckar små blir en stor å för banken. Tittar vi på de fyra storbankerna så rör det sig om fem miljarder kronor i intäkter för bara den här tjänsten”, säger Söderlind. 

Han pekar också på att bankerna gynnas av att kunder samlar flera tjänster på samma ställe, vilket gör det svårare att byta.

Så kan du slippa avgiften

Det finns dock sätt att pressa kostnaderna. I många fall erbjuder banker rabatter eller avgiftsfria paket för så kallade förmånskunder, konstaterar Konsumenternas. 

Det kan handla om att du samlar flera tjänster i samma bank, till exempel bolån, sparande eller pensionslösningar.

”Du medför ett stort värde till banken om du är helkund, då ska du ha någonting för det”, säger Söderlind. 

Men han varnar också för att fokusera för mycket på en enskild avgift.

”Jag tycker inte man ska stirra sig blind på bara det här. De kanske inte ger dig en lika bra boränta då, till exempel. Det man förlorar på karusellerna tar man igen på gungorna, så att säga. Så här gäller det att jämföra alla olika delar”, avslutar Söderlind. 

Läs också: Efter Nordeas massvarsel – det kan vara nästa storbank på tur. Realtid

Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.