Sverige måste kunna fungera även när nätet ligger nere. Därför vill Riksbanken införa kontantplikt.
Riksbankens krav: Kontanter ska bli lag
Matilda Habbe
Uppdaterad: 19 maj 2025Publicerad: 19 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under andra halvåret 2024 tog svenskarna ut i genomsnitt 396 kronor per person och månad. Det är en minskning med sju procent jämfört med hösten 2023, visar en undersökning från Bankomat.
Den minskade användningen av kontanter har gjort det mindre lönsamt för företag att erbjuda kontanttjänster, vilket lett till att många dragit ner eller helt upphört med sådan service.
Denna utveckling är bekymmersam, menar Riksbanken, som nu ställer sig bakom Kontantutredningens förslag om att införa en kontantplikt för försäljning av livsnödvändiga varor, som mat, medicin och vårdtjänster.
Tanken är att det ska bli lag på att ta emot kontanter i dessa verksamheter, för att inte stänga ute grupper som inte kan eller vill betala digitalt.
Inkludering och beredskap
Bakgrunden handlar dels om beredskap, säger riksbankschef Erik Thedéen. Han pekar på det osäkra omvärldsläget, cyberhot och stora strömavbrott som tydliga exempel på att digitala betalningar inte alltid kan tas för givna.
“Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter”, säger Thedéen.
Men det handlar inte bara om krisberedskap. En annan viktig del i debatten gäller digitalt utanförskap.
ANNONS
Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Kronoberg innebär den minskande kontantanvändningen att en växande grupp människor nu står utanför samhället.
“E-legitimationen är en privat lösning som våra banker i landet har lanserat. E-legitimationen får den som har en relation med en bank, och det har vi ju alltid tagit för givet att alla har. Men så är det inte riktigt numera”, säger Johan Karlson på Länsstyrelsen i Kronoberg, till Sveriges Radio.
Läs även: Partier slår vakt om kontanter i samhället. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Vill se lagkrav på bankerna
Riksbanken vill också att bankernas ansvar för kontanthantering ska skärpas. I dag finns ingen lag som tvingar banker att ta emot kontanter från privatpersoner – något Riksbanken vill ändra på.
Dessutom föreslås att banker ska vara skyldiga att erbjuda tjänster för företagskunder, som dagskasseinsättning och växelkassor. Det är avgörande för att företag i sin tur ska kunna hantera kontanter i butiker och andra verksamheter.
“Bankerna bör ta ett större ansvar för såväl sina företagskunder som privata kunders kontanter”, säger Thedéen.
Finansinspektionen tveksam
Alla är dock inte lika positiva. Finansinspektionen (FI) anser att kontanternas roll på betalmarknaden behöver analyseras mer innan ny lagstiftning införs.
ANNONS
De lyfter också att kontanter innebär en ökad risk för penningtvätt.
”Kontantbetalningar är inte spårbara på samma sätt som digitala betalningar, vilket gör kontanter till ett attraktivt betalningsmedel för illegala varor och tjänster. FI vill därför se en tydligare konsekvensanalys som lyfter och försöker hantera de penningtvättsrisker som förslagen kan medföra”, är FI:s krav.
Men trots FI:s invändningar är Riksbankens besked tydligt: kontanternas infrastruktur är i dag för sårbar, och nya regler bör införas så snart som möjligt för att säkerställa att det alltid går att betala – även i kris.
Läs också: Finansinspektionen säger nja till kontanter. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS