Enligt Handelsbanken talar mycket för att det existerande gapet mellan fattig och rik ökat under pandemin och coronakrisen.

ANNONS

Sedan 1980-talet har inkomst- och förmögenhetsskillnaderna blivit större i de flesta utvecklingsländer och det är mycket som talar för att de existerande ojämlikheterna förstärks under pandemin.

Bland annat uppges centralbanksstimulanser bidragit till högre tillgångspriser och gjort redan förmögna mer förmögna.

Det skriver Handelsbanken i veckobrevet Makrosvepet och räknar med att skillnaderna mellan fattiga och rika inom länder växer ytterligare det kommande decenniet, även om ojämlikheten fått en mer framträdande plats på den politiska agendan.

Klyftorna störst i USA

USA tar täten när det gäller trenden med ökande inkomst- och förmögenhetsskillnader. Där är klyftorna avsevärt mycket större än i Europa, enligt Handelsbanken.

”Den ekonomiska ojämlikheten har även ökat i Norden, men från låga nivåer och den ligger fortfarande under OECD-snittet”, heter det.

En fara med utvecklingen, enligt empiriska studier som Handelsbanken hänvisar till, är att ”höga och ökande nivåer av ojämlikhet kan dämpa den ekonomiska tillväxten”.

För att minska de ekonomiska klyftorna, som uppges ha ökat och ökar under pandemin och framöver, krävs i första hand utbildning. Enligt forskning är utbildning centralt för att komma till rätta med problemet, skriver Handelsbanken.

ANNONS
ANNONS

”I Norden har även offentliga välfärdstjänster till låg eller ingen kostnad visat sig minska inkomstskillnaderna väsentligt. Aktiv arbetsmarknadspolitik kan också förstärka arbetstagarnas färdigheter och minska arbetslösheten i den fattigaste delen av befolkningen.”

Läs även: Sverige tvåa i globala ultrarika-ligan [DagensPS.se] »