Att göra ett barn arvlöst är i Sverige knepigt. Det finns dock sätt att styra hur arvet ska fördelas.
Kryphål? Så kan ditt barn bli utan arv


Mest läst i kategorin
Konflikter har en tendens att uppstå kring arv och testamenten, detta inte minst om arvet inte blir som arvingarna trott.
Samtidigt visar en undersökning från Northwestern Mutual att majoriteten av alla äldre inte har några större planer på att bevara sin förmögenhet för att ge vidare. Bara 11 procent svarar att de tänker lämna något arv till sina barn.
Detta blev tydligt när Senioren ställde frågan “Spara till barnen eller leva upp pengarna?”, till ett gäng pensionärer.
“Det senare”, svarade majoriteten.
Men hur fungerar det om man har tillgångar men inte vill ge dem till sitt barn?
Barn har alltid rätt till sin laglott
Svensk lag skyddar barns rätt till arv, konstaterar E55. Enligt ärvdabalken har barn – så kallade bröstarvingar – alltid rätt till sin laglott, det vill säga hälften av det arv de annars skulle ha fått. Den delen kan inte tas bort genom testamente, oavsett vad föräldern önskar.
Det betyder att det nästan är omöjligt att helt utesluta ett barn ur arvet. Testamentet kan visserligen fördela tillgångar mellan olika personer, men laglotten ligger alltid fast.
Men det finns en gråzon: lagen gäller bara för det som finns kvar vid dödsfallet. Och det öppnar för andra vägar.

Gåvor kan förändra allt
Under livstiden står det varje person fritt att ge bort sina pengar och tillgångar till vem man vill. En förälder som vill gynna ett barn framför ett annat kan alltså göra det genom att ge bort egendom som gåva – så länge det sker medan man lever.
Normalt sett räknas sådana gåvor som förskott på arv, vilket innebär att de ska dras av vid arvsfördelningen så att alla barn i slutändan får lika mycket. Men här finns ett undantag.
Om det i gåvobrevet tydligt anges att gåvan inte ska räknas som förskott på arv, gäller det. Då kan ett barn i praktiken bli helt utan arv.
Men lagen sätter stopp för manipulation
Den som försöker utnyttja kryphål i systemet bör ändå vara försiktig. Om gåvan ges kort före dödsfallet, eller uppenbart syftar till att kringgå ett barns rätt till arv, kan den jämkas eller ogiltigförklaras.
Sådana fall hamnar ofta i domstol, där en juridisk prövning avgör om överföringen ska räknas som giltig eller inte.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
En källa till familjekonflikter
Jurister varnar för att använda gåvor som ett sätt att bestraffa barn eller försöka styra relationer genom arv. Erfarenheten visar att det ofta leder till djupa och långvariga familjekonflikter.
Enligt juristen Mary-Ann de Mestre utmanas nästan 65 procent av alla testamenten som bestrids av den avlidnes egna barn. Ofta handlar det om just upplevd orättvisa.
Samtidigt finns det situationer där det kan vara rimligt att vilja styra fördelningen av sina tillgångar – till exempel om ett barn redan fått stora gåvor tidigare eller om familjeförhållandena är komplicerade.
Juridiskt råd är avgörande
Den som överväger att ge bort tillgångar under sin livstid bör alltid skriva ett korrekt gåvobrev och rådgöra med en jurist. Ett tydligt dokument minskar risken för att gåvan senare ifrågasätts – och för att arvet blir en källa till konflikt när livet tar slut.
Här kan du läsa mer om arv och testamente.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Skydda ditt hem med Verisure hemlarm för bara 2990 kr. Brand- inbrotts- och kontaktlarm från Sveriges mest valda hemlarmsleverantör. Gör larmtestet för att hitta rätt skydd för ditt boende.