Spanien behöver hundratusentals nya bostäder. Samtidigt står hela bostadsområden kvar som frusna minnen från finanskrisen.
Här skulle tusentals människor bo – nu gapar husen tomma
Gatorna är asfalterade. Trottoarerna finns där. Lyktstolparna likaså.
Men människorna kom aldrig.
I stället gapar husen tomma, halvfärdiga och plundrade. I vissa områden har dörrar, fönster, element, kopparrör och till och med brunnslock försvunnit. Det som en gång skulle bli nya bostadsområden har i dag blivit Spaniens spökstäder.
Läs också: Här är Sveriges sämsta kommun för dig som pensionär. Dagens PS
Över 100 000 bostäder
Enligt en studie från Spaniens bostadsdepartement finns det över 100 000 bostäder i sådana övergivna urbaniseringar. Många av dem fastnade när den spanska fastighetsbubblan sprack 2008 och 2009.
Samtidigt bedömer Banco de España att landet behöver nästan 700 000 nya bostäder för att möta den höga efterfrågan.
Bostäder som aldrig blev hem
I Buniel, en liten ort nära Burgos, finns en av Spaniens bortglömda spökstäder. Där skulle omkring 1 000 bostäder byggas. Många var nära att bli färdiga när byggjätten Martinsa-Fadesa gick omkull sommaren 2008.
Bolaget hade skulder på 5,2 miljarder euro och konkursen blev den största i Spaniens historia.
Efter beskedet började underleverantörer ta tillbaka material som de inte längre trodde att de skulle få betalt för. Sedan följde plundrare. I dag står området kvar med tomma, halvfärdiga hus, vildvuxna gator och hål där brunnslocken en gång låg.
Buniels borgmästare Jesús Díez beskriver området som ett återkommande problem för kommunen. Han berättar att vem som helst i praktiken kan ta sig in.
”Så här kommer den in som vill”, säger han till El País.
Missa inte: Ny rapport: Hit flyttar Europas miljonärer. Dagens PS
Fast i ett ägarkaos
En stor del av problemet är att ingen ensam aktör styr över områdena. I Buniel är ägandet uppdelat mellan flera bolag, banker, kreditaktörer, kommunen och Sareb, den statliga så kallade ”dåliga banken” som skapades för att ta över problemtyngda fastighetstillgångar efter finanskrisen.
För en liten kommun är det nästan omöjligt att få alla att dra åt samma håll.
”Det de inte har är vilja”, säger Jesús Díez om de olika ägarna.
Han konstaterar också att kommunen inte ens har råd att göra en fullständig genomgång av vad som krävs för att väcka området till liv. En sådan studie skulle nämligen kosta minst en miljon euro.
Läs även: Spanien: Om vi stoppar migranter kraschar vår ekonomi. Realtid
Från drömprojekt till öde rader av hus
Buniel är långt ifrån ensamt. I Fortuna i Murcia planerades nästan 3 000 bostäder i ett projekt med namnet Fortuna Hill Nature & Residential Golf Resort. Tanken var bland annat att locka brittiska köpare.
När bolaget bakom projektet gick i konkurs blev husen kvar.
I Pego i Alicante finns ännu ett exempel. Där står omkring 1 000 bostäder i Penya Roja, också med rötter i Martinsa-Fadesas kollaps. Här finns dock en möjlig väg framåt. Ett byggbolag köpte området 2020 och har presenterat planer på att rehabilitera det.
Men även där är frågan laddad. Vissa vill hellre riva allt.
Den sortens dilemma gör Spaniens spökstäder svåra att lösa. Husen finns redan. Marken är ofta urbaniserad. Bostadsbristen är akut.
Ändå står tusentals hem kvar, år efter år, som tomma monument över kraschen som Spanien aldrig riktigt lyckades bygga bort.
Läs också: Lyxvåning i Spanien såld redan före byggstart – för rekordpris. E55
