Glöm lönen – nu är det arvet som styr

Föräldrabanken växer

För många har bostadsmarknaden blivit den tydligaste symbolen för hur familjeförmögenhet ersatt arbete som väg till framgång och ekonomisk trygghet. 

I Sverige har unga hemmaboende vuxna mellan 18-34 år nästintill fördubblats de senaste åren.

Samtidigt svarar hälften av alla föräldrar med barn under 18 år att de inte tror att deras barn kommer kunna köpa en bostad före 30-årsdagen utan hjälp från föräldrarna, enligt en undersökning från SBAB. 

DN:s skribenter pekar på att babyboomgenerationen – de som föddes mellan 1946 och 1964 – drog vinstlotten i fråga om bostadsmarknad, arbetsmarknad och investeringar. Deras barn, millennials, blir nu den generation som kommer att ärva mest i historien.

Men det är inte bara pengarna som spelar roll. Föräldrar fungerar också som stötdämpare i livskriser: de kan bidra med kontantinsats, barnomsorg eller tillfälligt boende. Enligt Norges Bank har barn till välbärgade föräldrar 15 procentenheter större chans att själva hamna i den övre halvan av förmögenhetsfördelningen.

Arvet, skammen och stoltheten

Men med arvet följer också en ny sorts skuld. Filby beskriver hur många unga känner ”arvsskam” när de får hjälp – särskilt när föräldrarna gärna berättar att de själva klarade sig utan.

De som inte får hjälp kan känna stolthet över att stå på egna ben, men, som DN konstaterar, stolthet betalar inga bolån.

En tyst motor i ekonomin

Eliza Filby kallar arvet för en ”osynlig motor” som förstärker ojämlikheter. I Norge har arvsbeskattning diskuterats, men alla stora partier säger nej.

Det betyder att föräldrabanken lever vidare – och att chansen att klara sig utan den blir allt mindre.

Vill du läsa mer om den växande föräldrabanken i Sverige? Då kan vi slå ett slag för den här artikeln.