Forskarna avslöjar: Så får man fler att säga ja till dyrare bensin

Varför just försörjningsstöd?

Många studier har tidigare tittat på skatterabatter eller återbäring som kompensation när nya klimatkostnader införs. Men här framträder en annan pusselbit: det är nivån på just försörjningsstödet – inte pensioner eller a-kassa – som verkar spela störst roll för att minska motståndet mot bränsleskatter.

”Det sticker ut jämfört med tidigare forskning, att det framförallt verkar vara systemen som stödjer dem som har det tuffast som är av betydelse. Detta hänger samman med att brist på ekonomiska marginaler ofta är en huvudanledning till att motsätta sig bränsleskatter. Många som själva har det bra ställt vänder sig också emot att dessa skatter slår hårt mot utsatta grupper som inte har råd”, säger Arvid Lindh.

Kort sagt: när de som har det sämst ställt får en tryggare ekonomi minskar oron för att nya skatter ska slå sönder hushållsbudgeten – och då stiger acceptansen.

Värderingar spelar roll – men trygghet frigör dem

Forskarna tittar även på så kallade ”eko-sociala” värderingar, alltså att man både bryr sig om miljön och om social rättvisa. 

Personer med starka sådana värderingar är, kanske föga förvånande, mer positiva till bränsleskatter. Det intressanta är att sambandet blir starkare i länder där försörjningsstödet är mer generöst. 

När den ekonomiska bottenplattan är högre blir det lättare för väljare att stå upp för kostsamma klimatåtgärder utan att känna att de sviker de mest utsatta.

“Vår studie visar att försörjningsstöd till utsatta grupper är en viktig byggsten i välfärdsstaten för att underlätta klimatomställningen, som är en akut fråga idag”, konstaterar Arvid Lindh.