Från den 1 april förändras spelreglerna på den svenska bostadsmarknaden. Bolånetaket höjs och ett av amorteringskraven försvinner – förändringar som redan har väckt starka reaktioner. Oron kan dock vara överdriven, menar SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Ekonomen om nya bolåneregler: Leder inte till skuldfälla
De nya bolånereglerna som införs 1 april ska inte minst göra det lättare för Sveriges unga att ta sig in på bostadsmarknaden.
Bland annat höjs bolånetaket från 85 till 90 procent av bostadens värde. Samtidigt tas det skärpta amorteringskravet bort för lån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten.
Oron för eventuella negativa effekter har dock varit stor.
Missa inte: Stora konsekvenser för den som renoverar – kan förlora bostaden. Dagens PS
Nya bolåneregler kan leda till stigande priser
Många, däribland målgruppen själv, har uttryckt oro över stigande bostadspriser.
”Det som händer när man ger hushållen mer flexibilitet i sin ekonomi är att fastighetspriserna säkert kommer att stiga. Så det blir lättare att ta sig in på bostadsmarknaden, men samtidigt så motverkas det av att priserna blir högre”, sa Fredrik NG Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, redan 2024.
Kan tvingas till dyrare lån
Samtidigt som bolånetaket höjs sänks dessutom taket för så kallade tilläggskrediter – alltså när du vill utöka ett befintligt bolån för exempelvis renovering eller underhåll. Där går gränsen i stället ned, från 85 procent till 80 procent av bostadens värde.
”Villkoren blir diskriminerande. Hushåll med mindre kapital, det vill säga unga och låginkomsttagare, tvingas till dyrare lån”, konstaterar Robert Boije,chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi samt Kent Persson, vd för bostadspolitik.se, i en debattartikel.
”De som behöver renovera sina hus efter bostadsköpet måste med denna begränsning använda blancolån som är betydligt dyrare än bostadslån eller ta ett större bostadslån initialt än de annars hade tänkt sig”.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
I slutändan varnar kritikerna för att förändringarna på olika sätt kan driva upp hushållens skulder.
Men enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández kan oron vara överdriven.
I en debattartikel hos Dagens Industri menar han att svenska hushåll generellt är mer försiktiga än vad debatten ger sken av.
Läs även: Experterna: Risken för dyrare bolån ökar. Dagens PS
Hushållen lånar mindre än max
Fernández pekar bland annat på statistik som visar att de flesta svenskar inte utnyttjar de maximala lånenivåerna.
Den genomsnittliga belåningsgraden i Sverige ligger strax över 50 procent, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. För nya bolån är nivån visserligen högre, men fortfarande runt 60 procent.
“Det är långt under både dagens och det föreslagna bolånetaket”, skriver Fernández hos DI.
Dessutom visar en undersökning som SEB gjort tillsammans med Demoskop att nästan åtta av tio bolåntagare inte planerar att öka sina lån när reglerna ändras.
”Det tyder på att hushållen i praktiken inte pressar sin belåning upp till de maximalt tillåtna nivåerna”, skriver han, och tillägger: ”De generellt dämpade belåningsgraderna innebär också att det finns betydande marginaler kvar till taket för tilläggslån för de bolåntagare som har renoveringsbehov eller behöver göra andra investeringar i boendet”.
Buffert kan bli viktigare
En annan aspekt som ofta glöms bort i debatten är hur hushållen använder sitt kapital.
Om kontantinsatsen blir lägre kan fler hushåll i stället bygga upp sparande vid sidan av bostaden.
”Om hushåll inte behöver binda lika mycket kapital i själva bostaden kan de i stället bygga upp ekonomiska krockkuddar vid sidan av den, i form av sparande och buffertar”, skriver Américo Fernández.
Han pekar också på att hushållens tillgångar vida överstiger deras skulder. Enligt SEB:s sparbarometer är tillgångarna mer än fem gånger större än skulderna.
Slutsatsen är att det förvisso finns risker, men att svenska hushåll samtidigt har betydande motståndskraft.
“Om svenska hushåll fortsätter att uppvisa samma nyktra skuldvanor finns det goda skäl att tro att även mer generösa bolåneregler kan hanteras utan att leda till en skuldfälla”, avslutar Fernández.
Läs också: Så mycket pengar bör just du ha i buffert. Dagens PS
