Det här bör du veta om räntan på sparkontot

Två typer av sparkonton

Ett sparkonto med rörlig ränta är det mest flexibla alternativet. Du kan sätta in och ta ut pengar när du vill. Räntan justeras vanligtvis var tredje månad. Denna typ passar bra för buffertsparande där du vill ha pengarna någorlunda tillgängliga.

Fasträntekonton har å andra sidan högre ränta, men pengarna är låsta under en bestämd tid, till exempel sex eller tolv månader. Då vet du exakt vad du får, men kan inte röra pengarna utan att riskera avgift eller förlorad ränta.

Därför väljer många sparkonto

Trots att räntorna nu är på väg ner finns det flera tydliga skäl till att sparkontot fortfarande är ett relevant val. Pengarna växer utan att du behöver göra något alls. Så länge de står kvar på kontot tickar räntan in, utan att du behöver fatta aktiva beslut eller hålla koll på marknaden.

Dessutom är sparkonto en trygg sparform. Alla konton som omfattas av den statliga insättningsgarantin är skyddade upp till 1 050 000 kronor per person och bank, vilket betyder att du inte riskerar att förlora dina pengar även om banken skulle gå i konkurs.

Sist men inte minst: du bestämmer själv hur mycket du vill spara, hur länge pengarna ska vara låsta – eller om de ska vara tillgängliga när som helst. Just den flexibiliteten gör sparkontot till en sparform som passar många, oavsett livssituation.

Men räntan sjunker – vad gör du då?

När Riksbanken i slutet av 2025 sänkte styrräntan med 50 punkter föll storbankernas rörliga sparräntor snabbt till så låga nivåer som 1–1,5 procent. Enligt sparekonomen Christina Sahlberg på Compricer kan räntan på sparkonton i praktiken försvinna helt om styrräntan går ner mot 2 procent.

”Om styrräntan går ned mot runt 2 procent som många tror, då kommer inte storbankerna att erbjuda oss någon sparränta. Inte om man ser tillbaka historiskt i alla fall”, säger hon till Privata Affärer.

Vill du behålla pengarna på sparkonto kan det vara värt att se över mindre aktörer. Nischbanker erbjuder i regel högre ränta än storbankerna. Enligt Dagens PS ligger vissa obundna konton på runt 3,5 procent, och fasträntekonton ännu högre om du kan låsa pengarna några månader.

Alternativ till sparkonto?

Om du vill ha något mer avkastning men fortfarande låg risk, kan räntefonder vara ett alternativ. Under 2024 gav vanliga räntefonder mellan 4 och 8 procents avkastning, enligt DI. Men tänk på att fonder saknar insättningsgaranti och att värdet kan gå både upp och ner.

För många hushåll passar därfö sparkontot fortfarande som bas, även om en del av pengarna kanske bör fördelas i andra sparformer för att sprida risken och öka potentialen.

Tips innan du väljer sparkonto

Innan du öppnar sparkonto bör du enligt Konsumenternas kontrollera:

• Är räntan fast eller rörlig?
• Gäller fria uttag, eller krävs föranmälan?
• Vad är minsta och högsta tillåtna sparbelopp?
• Hur ofta betalas räntan ut – och tillfaller den dig?
• Skyddas pengarna av statlig insättningsgaranti?

Vill du veta hur mycket ditt sparande kan växa? Med Konsumenternas Sparkalkyl kan du enkelt räkna ut avkastningen beroende på belopp, ränta och spartid.

Det ger dig en tydlig överblick innan du väljer konto.

Har du för mycket pengar på ditt sparkonto? Läs mer om det här.