Kan en falsk uppgift om för hög lön i deklarationen vara skattebrott? Högsta domstolen prövar nu frågan, sedan en man dömts i hovrätten för att ha uppgett en påhittad inkomst på 210 000 kronor. Ett snarlikt mål har redan avgjorts, med ett förvånande utfall.
För hög lön i deklarationen kan vara skattebrott. Högsta Domstolen avgör
Normalt tänker man sig skattebrott som att någon fuskar genom att uppge för låg inkomst. Men Högsta domstolen har nu tagit upp ett mål där det är motsatsen som ligger till grund för åtalet:
En man har i sin deklaration för 2020 uppgav att han fått drygt 210 000 kronor i lön från ett bolag – trots att han aldrig arbetat där eller fått någon betalning.
Falsk anställning
Bakgrunden är ett upplägg där falska löneuppgifter och förfalskade anställningsintyg används för att lura banker och finansbolag att bevilja lån.
Mannen godkände deklarationen med BankID men hävdade att han inte förstod vad han skrev under och att han utnyttjats av andra.
Förlorade i hovrätten
Tingsrätten friade honom. Rätten ansåg visserligen att han haft uppsåt, men att åklagaren inte visat att det funnits en tillräckligt konkret risk för att skatt felaktigt skulle tillgodoräknas honom.
Göta hovrätt gjorde en annan bedömning och dömde mannen till 80 dagsböter.
Skattebrott innebär fara
Hovrätten pekade på att skattebrott är ett så kallat farebrott – staten behöver inte faktiskt förlora pengar, det räcker att den oriktiga uppgiften skapar en konkret risk för ett felaktigt skattebeslut.
Genom att deklarera den falska inkomsten bekräftade mannen samtidigt arbetsgivarens felaktiga uppgift om avdragen skatt, vilket hovrätten menade innebar en konkret fara för att han skulle tillgodoräknas 54 533 kronor på felaktiga grunder.
Liknande mål frikändes
Det som gör målet extra intressant är att Högsta domstolen redan har avgjort ett snarlikt fall. I ett mål om en man som uppgav en påhittad lön från ett flyttbolag frikände Högsta domstolen honom och befriade honom från avgiftsskyldighet.
Enligt Ekobrottsmyndigheten handlade det om en situation där den oriktiga inkomsten innebar att mannen skulle få kvarskatt i stället för skatteåterbäring, vilket gjorde att domstolen inte ansåg det vara skattebrott.
Betala mera skatt
Med andra ord: eftersom den falska lönen i det fallet skulle ha lett till att han fick betala mer skatt, inte mindre, fanns det ingen verklig risk att han skulle gynnas ekonomiskt.
Domen väntas få stor betydelse för hur myndigheter går vidare med liknande ärenden.
Fördelar till kriminella
Ekobrottsmyndigheten ser nu över om det finns behov av en lagändring. Men man betonar att en påhittad inkomst ändå kan ge kriminella flera fördelar.
Bland annat genom att lura banker att bevilja lån samt ge tillgång till sjukpenning, pensionsgrundande inkomst och andra sociala förmåner – även om det alltså inte alltid räcker för att fälla för skattebrott.
Håller resonemanget?
Det återstår att se om samma resonemang blir avgörande även i det mål som beskrivs ovan, där beloppet 54 533 kronor konkret pekats ut som en risk för felaktigt tillgodoräknande.
Först måste HD avgöra hur just den situationen, där en falsk hög inkomst faktiskt hade kunnat ge mannen pengar tillbaka, ska bedömas i ljuset av det redan avgjorda fallet.
