Då slutar lönen vara hemlig – svenskarna redo

Stora skillnader mellan åldrar

Synen på lönetransparens varierar mellan åldersgrupperna. 

Mest positiva är de äldre mellan 60-65 år (50,5 procent) och de yngre mellan 25-30 år (45,1 procent). 

Mest skeptiska är grupperna 31-35 år och 46-50 år, där drygt 37 procent säger nej till mer öppenhet.

EU-direktivet

Det nya direktivet ska förändra spelplanen både för anställda och arbetssökande. 

För första gången har du som jobbsökande rätt att se löneintervallet direkt i platsannonsen. Därtill har medarbetare rätt att begära ut genomsnittslönen hos kollegor med liknande tjänster, även uppdelat efter kön. 

Stränga krav för arbetsgivare

Arbetsgivare måste i sin tur redovisa snittlöner och säkerställa att lönesättningen är rättvis och transparent. Om löneskillnaderna mellan könen överstiger fem procent måste du motivera skillnaden och vidta åtgärder för att minska den. 

Enligt Anita Rae kommer arbetsgivare som redan nu satsar på öppenhet att ligga steget före.

“Arbetsgivare har länge haft ett informationsövertag gentemot arbetstagare men med de förändringar som snart kommer jämnas spelplanen ut. Arbetsgivare som redan nu väljer öppenhet blir mer attraktiva och får lättare att både behålla och rekrytera kompetens”, säger hon. 

Det lär dock inte gå smärtfritt. 

Till exempel visar en undersökning från Jobbland från i fjol att mindre än en tredjedel av alla företagsledare och rekryterare vill att lönen ska skrivas ut i platsannonser när de söker medarbetare.

“Mer än siffror”

För många handlar frågan inte bara om kronor och ören.

“Lön är alltid mer än bara siffror på ett papper. Det handlar om rättvisa, motivation och tillit på arbetsplatsen. När vi vågar prata mer öppet om löner skapas en kultur där människor känner sig sedda och rättvist behandlade”, avslutar Rae.

Här kan du läsa mer om lönedirektivet och vad arbetsgivarna tycker om det.