Bostadspriserna skapar generationsklyfta

Siffror från Svensk Mäklarstatistik visar att kvadratmeterpriset på en bostadsrätt har blivit nästan sex gånger högre sedan 1996. Då låg snittpriset på 6 575 kronor, omräknat till dagens penningvärde. Förra året var siffan drygt 38 000, nästan sex gånger så hög.

”När bostadspriserna stiger skapas också förmögenheter. Plötsligt har man några miljoner att lägga in i en ny bostad”, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Utvecklingen har med andra ord gynnat de som redan äger. Men de som drabbas är låginkomsttagare, nyanlända, unga och studenter.

”Det finns en kraftig generationseffekt, eller årskullseffekt, som beror på hur gammal du var i slutet av 90-talet. De största vinnarna kanske är de som köpte stort boende runt tidigt 2000-tal, och för att vara i den situationen är man troligtvis född runt 1970. Ju yngre årskull du tillhör desto kortare tid har du varit en del av uppgången”, säger Roine Vestman, docent i nationalekonomi, verksam vid Stockholms universitet.

Äldre stannar i för stora boenden

Roine Vestman nämner även inlåsningseffekten vilken får äldre att stanna i sina, alltför stora, boenden. Eftersom värdet på bostaden ökat skulle de betala mycket i vinstskatt vid en försäljning.

När DN påpekar att de har miljonvinster att hämta in som yngre inte har svarar han:

”Ja, jag tycker inte synd om dem, men kan bara konstatera att de står inför ett val där de inte vinner särskilt mycket på att byta sitt boende. Vad som sedan är lösningen, det vet jag inte.”

En viktig lösning är att bygga fler billiga bostäder, tror Hans Lind. Han ger inte mycket för att det finns en rädsla för att upprepa miljonprogrammets misslyckande.

”När man själv sitter i en fin bostad är det lätt att säga att man måste bygga med kvalitet, att det måste få ta tid och det måste bli fint. Men drar man de ursäkterna så förstår man inte situationens allvar”, säger Lind.

Läs hela artikeln här (Obs! Betalvägg)

Läs även: Vill vi ha andra bostäder nu?