Regeringens nya bolåneregel ska på sikt stärka hushållens ekonomi. Förändringen riskerar dock att slå mot hushåll som köper bostäder med renoveringsbehov.
Kalldusch för svenskar: Ny regel gör din renovering dyrare
Regeringen planerar att höja bolånetaket från 85 procent till 90. Kontantinsatsen minskar därmed till 10 procent.
Förändringen kan börja gälla redan i april 2026 och sägs kunna göra stor skillnad för svenskarnas plånböcker.
Den nya modellen kan dock skapa större problem än den löser. Det skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi samt Kent Persson, vd för bostadspolitik.se, i en debattartikel hos Dagens Nyheter.
”Villkoren blir diskriminerande. Hushåll med mindre kapital, det vill säga unga och låginkomsttagare, tvingas till dyrare lån”, konstaterar debattörerna.
Hårdare regler efter köpet
Samtidigt som de nya reglerna börjar gälla införs också en ny begränsning för så kallade tilläggslån – alltså lån som tas efter att bostaden redan köpts.
Där går gränsen i stället ned, från 85 procent till 80 procent av bostadens värde.
“Om du behöver utöka lånet till 85 procent så är det dags att agera nu”, sa Nordeas bolånechef Pia Tverin häromveckan.
Ska förhindra överkonsumtion
Framöver får summan av det ursprungliga bolånet och nya lån med bostaden som säkerhet maximalt uppgå till 80 procent av bostadens värde.
Syftet med begränsningen är att förhindra att hushållen tar upp nya bolån när bostadspriserna stiger och belåningsgraden sjunker. Därtill vill man minska hushållens möjlighet att belåna bostaden för ren konsumtion – något som enligt regeringen riskerar att leda till överkonsumtion.
Missa inte: Här stiger bostadspriserna mest i Sverige. Dagens PS
Saknar stöd i verkligheten
Boije och Persson ifrågasätter dock problembilden bakom reformen.
De skriver att det saknas empiriskt stöd för att svenska hushåll i större utsträckning använder bostaden som en ”bankomat” för konsumtion eller att bolån skulle vara en huvudorsak till överskuldsättning.
I stället menar de att problem hos Kronofogden främst är kopplade till konsumtionskrediter utan säkerhet.
Renoveringsköpare riskerar dyrare lån
För att stärka sin tes ger debattörerna ett exempel där två ekonomiskt likvärdiga hushåll köper varsitt hus. Det ena huset är färdigrenoverat och kostar 6 miljoner kronor. Det andra kostar 5,8 miljoner kronor eftersom taket behöver renoveras för 200 000 kronor.
Med det höjda bolånetaket kan båda hushållen låna upp till 90 procent vid köpet. Skillnaden uppstår efter inflyttningen. När hushållet som köpt renoveringsobjektet vill låna pengar till det nya taket gäller plötsligt en gräns på 80 procents belåningsgrad.
Det innebär att hushållet först måste amortera ned sitt befintliga lån kraftigt innan banken kan bevilja ett nytt bostadslån. I exemplet krävs en nedamortering på 780 000 kronor, vilket med en amorteringstakt på två procent per år skulle ta cirka 7,5 år.
”De som behöver renovera sina hus efter bostadsköpet måste med denna begränsning använda blancolån som är betydligt dyrare än bostadslån eller ta ett större bostadslån initialt än de annars hade tänkt sig”, skriver Boije och Persson.
Risk för ökade klyftor
”Räknexemplet visar med all tydlighet hur hushåll med exakt samma ekonomiska förutsättningar och återbetalningsförmåga kommer att behandlas helt olika beroende på om man köper ett hus med eller utan renoveringsbehov”, skriver debattörerna.
De varnar också för att förändringen särskilt kan drabba unga hushåll, familjer i etableringsfas och personer med mindre eget kapital.
Läs även: Nya regler för pensionen i år – så påverkas din årskull. Dagens PS
Föreslår alternativ lösning
Som alternativ föreslår de att blancolån som tas för renoveringar ska kunna omvandlas till bolån i efterhand – upp till 90 procent av bostadens värde – om hushållet kan visa kvitton på utfört arbete.
”En sådan modell skulle visserligen också behandla likvärdiga hushåll olika men bara under en begränsad period och med mycket mindre negativa konsekvenser”, avslutar Boije och Persson.
Så mycket mindre kan du låna
Ett hushåll som äger en villa värd 3 miljoner kronor och i dag har en belåningsgrad på 75 procent kan före 1 april låna ytterligare 300 000 kronor, förutsatt att bankens KALP-kalkyl tillåter det.
Efter regeländringen krymper utrymmet. Då kan samma hushåll bara få ut 150 000 kronor i utökat bolån, enligt beräkningar från Ekonomifokus.
Läs också: Regeringens drag kan knäcka pirat-tv i Sverige. Realtid
