Arbetslösheten bland akademiker rekordhög – ändå missas de

Sänker arbetsgivaravgift för unga

Regeringen har samtidigt presenterat en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 23 år. Reformen, som enligt SVT gäller från april 2026 till december 2027, beräknas kosta sex miljarder nästa år.

Under pandemin sänktes arbetsgivaravgiften för unga tillfälligt, men den lättnaden upphörde i april 2023. Centerpartiet har länge drivit frågan och menar nu att regeringens förslag är otillräckligt.

”Att tillfälligt sänka arbetsgivaravgiften för unga räcker inte för att vända arbetslösheten”, säger partiledaren Anna-Karin Hatt.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) försvarar satsningen och beskriver den som ett nödvändigt stöd i lågkonjunkturen.

”Om vi stöttar företagen och hushållen så kommer det ta fart”, säger hon.

Beskedet tas också emot med öppna armar av Svensk Handel, som länge efterfrågat lättnader.

”Som Sveriges största bransch för unga anställda är det här naturligtvis mycket goda nyheter. Det skapar möjlighet till fler arbetstillfällen och arbetade timmar, inte bara för unga”, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Samtidigt vill branschorganisationen se en permanent sänkning. De menar att höga arbetsgivaravgifter är ett av de största hindren för företagens tillväxt.

Läs också: Ny rapport: Allt färre studentföräldrar – vill se reformer

Missar arbetslösa nyexaminerade

Fackförbundet Akavia menar däremot att satsningen missar målet. Förbundet varnar för att nyexaminerade akademiker riskerar att falla mellan stolarna.

”Regeringen blundar för den rekordhöga arbetslösheten bland nyexade akademiker. Den tillfälligt sänkta arbetsgivaravgiften för unga missar målgruppen som är äldre vid etablering på arbetsmarknaden”, säger Charlotte Tarschys, chefsekonom på Akavia till TT.

I en debattartikel i Dagens industri lyfter förbundet dessutom att Sverige riskerar att förlora viktig kompetens om inte riktade reformer införs.

De pekar också på långsiktiga problem inom högre utbildning. Resurserna har successivt urholkats och undervisningen har blivit lidande.

”Högskolesektorn är pressad efter den långsiktiga urholkningen av resurser till högre utbildning. En konsekvens är att Sveriges studenter har lägst lärarledd tid inom hela EU. Sverige behöver en bred politisk överenskommelse som ger lärosätena förutsättningar att prioritera utbildningskvaliteten”, säger Viktor Göranson, sakkunnig för högre utbildning på Akavia.

Kritik mot snävt fokus

Att Svensk Handel ser lättnader i arbetsgivaravgiften som avgörande för att kunna skapa fler jobb visar att reformen har stöd i näringslivet. Men enligt Akavia riskerar nyexaminerade akademiker att hamna utanför, eftersom de flesta etablerar sig på arbetsmarknaden först efter 23 års ålder.

Det innebär att regeringens satsning i praktiken utesluter majoriteten av de som nyligen tagit examen. Förbundet menar därför att ett examensvillkor, med sänkta avgifter de första två åren efter examen, skulle vara en mer träffsäker åtgärd.

”Vi efterlyser tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter två år efter examen och bättre stöd för jobbsökande och praktik vid lärosätena”, säger Charlotte Tarschys.

Akavia vill också se en starkare arbetslivsanknytning redan under studietiden, så att fler studenter får möjlighet till praktik eller kvalificerade deltidsjobb.

Läs även: Kan 35-timmarsveckan bli verklighet i Sverige? Dagens PS

Läs även: Utbildad och arbetslös: Därför räcker examen inte längre. Dagens PS