I skuggan av den pågående pandemin, pågår i det tysta en något oroande utveckling där kinesiska företag försöker öka sitt inflytande på den europeiska bilindustrin, enligt Automotive News Europa.

Ett av de kinesiska företagen är Geely Automobilie Holdings. ”Vi kommer att undersöka möjligheten till ett djupare samarbete med Daimler”, sade dess ordförande, Li Shufu, på fredagen. Geely innehar sedan 2018 en ägarandel på 9,69% i Daimler, vilket gör dem till den tyska biltillverkarens största enskilda aktieägare. De två företagen bildade samtidigt ett Kina-baserat företag för att bygga elektriska versioner av varumärket Smart. De investerade också i Volocopter, ett flygande taxibolag.

Geely kommer också att ”lansera flera nya produkter och tjänster till våra marknader runt om i världen i år”, sade Li Shufu i ett uttalande till Reuters. Något försenade planerar Geely även att rulla ut Lynk & CO-bilar i Europa under 2020. Li Shufu meddelade också att den kinesiska bilmarknaden nu återgår till det normala och att den globala störningen i auto supply chain är tillfällig och hanterbar.

ANNONS
ANNONS

Geelys innehav inkluderar Volvo Cars och Geely Automobile. Under 2017 investerade Geely 3,9 miljarder dollar för att bli den största aktieägaren i Volvo AB, som är världens näst största lastbilstillverkare. Geely tog också kontrollen över den brittiska sportbilstillverkaren Lotus 2017 samt är sedan tidigare även ägare av London Electric Vehicle Co. som tillverkar Londons ikoniska svarta taxibilar.

Ett annat kinesiskt företag, BAIC Group, sägs söka en större andel i Daimler. BAIC, som är Daimlers främsta samarbetspartner i Kina, har sjösatt en plan för att fördubbla sin andel från 5% till cirka 10% och därmed rätten till en styrelseplats hos den tyska biltillverkaren. Syftet är att ta upp kampen med rivaliserande Geely, berättade två källor till Reuters.

Tyska myndigheter ser mycket allvarligt på rapporten och kommer noggrant övervaka utvecklingen. Man är orolig för de ekonomiska och säkerhetsmässiga konsekvenserna av allt hårdare konkurrens från kinesiska tillverkare, särskilt inom områden med traditionell tysk styrka, såsom bilindustrin.