När energipriserna pressar hushållen väljer de flesta länder att agera direkt vid pumpen. Men ett EU-land går i motsatt riktning och försöker minska behovet av att tanka överhuvudtaget.
EU-land gör tvärtom – ny strategi mot höga bränslepriser
De stigande bränslepriserna har blivit en central politisk fråga i Europa.
Kriget i Mellanöstern har ökat osäkerheten på energimarknaderna och pressat upp kostnaderna för både företag och privatpersoner.
Flera länder har svarat med regleringar eller skatteåtgärder för att dämpa priset vid bensinstationen.
Men Litauen väljer en annan väg.
Den litauiska strategin ska också ses mot bakgrund av en växande oro på råvarumarknaden.
Analytiker varnar för att störningar i Irans oljeexport kan få en dominoeffekt på både bensin och diesel, med “otroliga konsekvenser” för prisbilden.
I flera EU-länder har politiker redan agerat direkt mot bränslepriserna.
I Tyskland får bensinstationer sedan april bara höja priserna en gång per dygn, klockan tolv.
Samtidigt har Slovakien infört ett tvåprissystem där utländska bilister betalar mer för diesel för att begränsa så kallad tankturism.
Halverade biljettpriser i stället för billigare bensin
I stället för att sänka bränslepriserna satsar landet på att göra alternativen mer attraktiva.
Det statliga järnvägsbolaget LTG Link har tillfälligt halverat priserna på alla inrikes tågbiljetter.
Åtgärden gäller från den 1 april till den 31 maj och omfattar alla sträckor och klasser i landet. Syftet är att snabbt göra kollektivtrafiken till ett reellt alternativ när bränslepriserna stiger.
Färre ska känna sig beroende av bilen i vardagen.
Transportministern motiverar beslutet med att alla medborgare ska få tillgång till billigare alternativ när drivmedelspriserna stiger.
Strategin syftar till att indirekt lindra kostnadstrycket, snarare än att subventionera själva bränslet.
Ett skifte i hur krisen hanteras
Litauens modell bryter tydligt mot hur andra europeiska länder agerar.
I exempelvis Tyskland har regeringen infört regler för hur ofta bränslepriser får höjas, i syfte att skapa stabilitet vid pumpen.
Den strategin har dock mött kritik.
Vissa aktörer menar att åtgärderna inte adresserar grundproblemet, utan snarare påverkar prissättningen utan att minska efterfrågan.
Litauen angriper i stället efterfrågesidan.
Genom att göra kollektivtrafiken betydligt billigare vill man styra beteenden och minska beroendet av fossila bränslen.
Ekonomiska och politiska effekter
Strategin kan få flera konsekvenser.
På kort sikt kan hushåll sänka sina transportkostnader genom att välja tåget framför bilen.
På längre sikt kan åtgärden bidra till att förändra resvanor och därmed energiefterfrågan.
Samtidigt innebär modellen en kostnad för staten, som måste bära intäktsbortfallet från järnvägstrafiken.
Frågan blir därför hur hållbar strategin är om höga energipriser består under en längre tid.
För investerare och beslutsfattare pekar utvecklingen på ett bredare skifte. Fokus flyttas från att dämpa priset på en resurs till att minska behovet av den.
Det är en strategi som kan få större genomslag i takt med att energimarknaden blir mer volatil och politiskt känslig.
Missa inte:
