Kärnvapen och AI toppar Lancets lista över mänsklighetens största hot. Även högt blodtryck, klimatförändringar och antibiotikaresistens finns med.
Högt blodtryck på Lancets hotlista – bredvid kärnvapen och AI
Den anrika medicinska tidskriften The Lancet utsåg för tre år sedan en kommission bestående av 35 experter med målet att plocka fram de största hoten mot mänskligheten fram tills 2100, alltså under det här århundradet.
På söndagen presenteras resultaten på World Health Summit i Berlin, Tyskland. Enligt The Guardian består listan av 17 punkter, varav två bedöms kunna utrota mänskligheten helt – kärnvapenkrig och illasinnad användning av artificiell intelligens.
När det gäller AI handlar oron bland annat om att tekniken kan användas för att utveckla biologiska vapen. En storskalig kärnvapenkonflikt skulle i sin tur kunna utlösa en kärnvapenvinter, med omfattande konsekvenser för jordbruk, livsmedelsförsörjning och människors överlevnad.
Lancets mätvärde: Funktionsjusterade levnadsår
Högt blodtryck, klimatförändringar och antibiotikaresistens hör till de mer vardagliga hot som kan få enorma konsekvenser för människors hälsa under de kommande 75 åren.
”Beslut som fattas av ledare i dag kommer att forma nästa generations hälsa och välbefinnande”, säger professor Christopher Murray, medordförande för kommissionen och chef för Institute for Health Metrics and Evaluation vid University of Washington.
Analysens mätvärde är hur mycket friskt liv som riskerar att gå förlorat till följd av hoten, så kallade funktionsjusterade levnadsår (eng. disability-adjusted life years, DALY). Ett av kriterierna var också att det faktiskt ska gå att göra något åt hotet.
”Vi utgår från att om du idag är beslutsfattare – vare sig det är på global multilateral nivå eller på nationell nivå – så är detta de potentiella hot du kan ställas inför, och detta är i vilken omfattning du faktiskt kan göra skillnad om du agerar”, säger Ibrahim Abubakar, ledamot av kommissionen och professor i infektionsepidemiologi vid UCL.
Kriterie att det ska gå att göra något
Andra risker som skulle kunna orsaka mer än en miljard kumulativa DALY-år – och som därför bedömdes utgöra ”stora katastrofala hot” – inkluderar luftföroreningar, antimikrobiell resistens, undernäring hos barn och klimatkollaps, samt konventionella konflikter, minskat bistånd, hög alkoholkonsumtion, högt blodtryck, inkomstojämlikhet, låg utbildningsnivå, naturligt förekommande pandemier, fetma, psykisk ohälsa, rökning och ohälsosamt åldrande.
De skiljer sig däremot åt i fråga om sannolikhet, omfattning och vilka åtgärder som kan begränsa skadorna. Tanken är att listan ska uppdateras varje år.
”Vi inledde den här processen för tre år sedan med tanken att det fanns tre stora hot: konflikter, klimatet och pandemier”, säger forskningsledaren professor Christopher Murray.
”Det finns ett betydligt större antal hot som vi behöver oroa oss för, och regeringar måste verkligen avsätta medel och personal för att förutse, förebygga och förbereda sig inför denna mer mångskiftande uppsättning hot.”
Läs mer: Ny studie: Vi lever längre – men inte bättre
Läs mer: Anthropic apokalyps-varnar – kräver omedelbar AI-paus
Läs mer: Dold klimatrytm kan helt ändra hur vi förutspår katastrofer
