När vegohyllan växte I butikerna var det inte för att det ansågs PK med vegetariskt. I själva verket var det utan sådant stöd.
Vegomat: Inte alls politiskt korrekt
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 12 sep. 2025Publicerad: 12 sep. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
“How configurations of legitimacy shape directionality in technological innovation systems: The case of plant-based meat alternatives in Sweden” är ett sätt att uttrycka saken.
”Så växte vegohyllan i butiken”, är ett annat.
ANNONS
Det första är en vetenskaplig rapport från Uppsala universitet. Det andra är vad den handlar om.
Det talas mycket, allra helst i högerextrema kretsar, om hur det politiskt korrekta styr och hur det är sådant som dominerar den offentliga debatten och styr svenskarna.
Det gäller inte köttbullar.
I en ny studie konstaterar nämligen Uppsala-forskare att de växtbaserade köttsubstituten tågade in i matbutikerna och fyllde vegohyllorna, trots svagt politiskt stöd.
Rött ljus för grönt: Veganmaten backar. Dagens PS
Svagt politiskt stöd
”I studien visar vi att omställning till mer hållbar mat kan drivas fram av företag, konsumenter och civilsamhälle, trots att det finns lite politiskt stöd men att fokus då hamnar på vissa typer av livsmedelsprodukter och inte på andra”, säger Thomas Lennerfors, professor i industriell teknik i Uppsala, hos forskning.se.
ANNONS
Det som drivit utvecklingen är i stället vad forskarna kallar ”praktisk legitimitet”, att köttsubstituten haft tydliga fördelar både för konsumenter och producenter.
De vegetariska alternativen har helt enkelt blivit accepterade för att de är enkla att laga, har ett rimligt pris och är lönsamma att tillverka.
“Inte gott”: Därför äter vi inte grönsaker. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Inte alltid hälsosamt
Samtidigt påpekar forskarna att vissa av de här alternativen har brister när det kommer till näringsinnehåll.
Det vore, egentligen, både billigare och mer hälsosamt att laga vegetarisk mat från grunden, som en linsgryta, i stället för att välja en färdig vegoburgare.
”Men det finns inget större fokus på att förändra matvanorna i den riktningen. I stället har tyngdpunkten legat på att introducera nya vegetariska köttlikande produkter riktade till folk som annars äter mycket kött”, konstaterar Helena Fornstedt, postdoktor vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik i Uppsala.
Fyra viktiga steg
ANNONS
Forskarna pekar på fyra hållpunkter i utvecklingen. 2006 släppt FN rapporten ”Livestock´s Long Shadow” om köttproduktionens miljöpåverkan och tidigare vicepresidenten Al Gore fick oss att fokusera på klimatfrågan.
2012 började Livsmedelsverket inkludera hållbarhet i sina näringsrekommendationer och sa att det räcker med 500 gram rött kött per vecka. 2015 lanserades Oumph, den första växtbaserade produkten med en textur som påminner om kött och året därpå, 2016, antogs en svensk livsmedelsstrategi.
Studien visar att många små handlingar kan leda till systemförändring och att det går att skapa legitimitet för mer hållbar mat. Men forskarna menar att utvecklingen skulle kunna gå snabbare med ett tydligare politiskt engagemang.
”En mer drivande politik och tydligare myndighetsinsatser skulle kunna påskynda och styra utvecklingen på flera sätt”, konstaterar Helena Fornstedt.
Trenden med vego vissnar: Nu vill vi ha hybridmat. Dagens PS
Svenskstödd innovation kan stoppas av Trump. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Ledarskapsevent - Beteendeförändring
Hur förändrar man beteenden? Emma Holmgren delar med sig av en forskningsbaserad modell för att skapa nya vanor.
Läs mer och boka
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS