Dagens PS

Järnvägssatsningarna som byggde Sverige

Stambanans vikt för Sverige
Nässjö var en av de städer som fick ett rejält uppsving när den södra stambana drogs igenom orten. (Foto: WikiCommons/Smiley.toerist)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 25 juni 2024Publicerad: 25 juni 2024

De satsningar som gjordes på järnvägen under 1800-talets mitt, formade det moderna Sverige och styr fortfarande vårt tågresande.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Den industriella revolutionen hade redan pågått i några decennier då den nådde Sverige med full kraft i mitten på 1800-talet.

Sverige var då fortfarande en bondbygd men som nu, yrvaket, fick börja agera för att hänga med det som skedde nere i Europa.

När efterfrågan på varor och tjänster snabbt ökade, kom transporterna i fokus. Varor och individer måste nu snabbare än någonsin förrut kunna förflyttas från och till olika delar av av landet.

Ångmaskinen förändrade allt

Med ångmaskinen som motor för hela omvandlingen skapades nya transportmöjligheter.

Frakter behövde nu inte längre lita på starka hästar till lands eller fördelaktiga vindar till sjöss. Ångmaskinen gick när människan så ville.

Med ångmaskinen kom också nya fordonsslag. Segelfartygen riggades av, och fick en ångmaskin monterad i skrovet, och hästarna ersattes till största delen med ånglok.

Järnvägen som företeelse hade funnits redan innan det första funktionella ångloket byggdes under 1810-talet. Då var det hästen som stod för kraften och drog vagnarna på de små och lokala banorna det handlade om.

Ett av världens första ånglok
Ett av George Stephensons första ånglok, byggt 1816. (Bild: WikiCommons)
ANNONS

Men med ångloket väcktes en ny framtid för järnvägen. Ingenjörerna och exploatörerna såg en enorm möjlighet i att nu kunna anlägga järnvägar som på ett konkret och industriellt sätt kunde binda samman delar av landet på ett sätt som aldrig tidigare kunnat ske.

ANNONS

Senaste nytt

Idogt järnvägsbyggande

I Europa spred sig snart ett finmaskigt nät av järnvägar som band samman städer och länder. Människan kunde nu resa pålitligt och tryggt och varor kunde fraktas längre sträckor på kortare tider än med båt.

I Sverige kom järnvägsbyggandet igång ordentligt kring 1850 då tankarna på de första stambanorna började väckas.

Det fanns många och stora satsningar som projekterades i mitten av 1800-talet.
Det var många järnvägsprojekt som projekterades samtidigt i mitten på 1800-talet i Sverige. Här ett förslag på stambanenätet sträckning år 1845. Av de två sydliga stambanorna skulle en gå över Kristianstad mot Ystad och förgrening till Malmö. Den andra via Östergötland via Småland och till Karlskrona som då var Sveriges fjärde stad i storleksordning.(Bild: hembygd.se)

Stambanorna skulle främst länka ihop Stockholm med Malmö och Göteborg och på vägen plocka upp redan existerande städer – eller för all del ge möjlighet till etablering av nya samhällen.

Besluten som krävdes för att projekt som dessa skulle gå att genomföra inom rimlig tid, var stora. Det handlade både om att hitta finansiering men också att skapa en förståelse i bondesamhället att detta var en satsning på framtiden som skulle löna sig på lång sikt.

Bönderna var emot

“Bönderna var emot. Det var ju de som stod för skatteintäkterna vid den tiden, eftersom man beskattade jordinnehav men inte inkomster”, säger Thomas Pettersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet till DN.

ANNONS

“De var generellt emot kostnader för staten, kan man ju tillägga. De var bland annat skeptiska till folkskolan och annat som kom då”.

Att bygga stambanorna var dåtidens största statliga byggnationsprojekt. De tre stambanor som planerades, kostade tre gånger stadsbudgeten och fick lånas in från utlandet.

Men när projekteringen och finansieringen väl var klar, då gick det fort.

Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg stod klar 1862 och den södra stambanan mellan Stockholm och Malmö stod klar 1864. Därefter byggdes järnvägen vidare med den nordvästra och den norra stambanan.

Järnvägen mellan Stockholm och Göteborg invigs
Invigningen av den västra stambanan i Göteborg 1962 var en stor festlighet. (Foto: Järnvägsmuseum)

“Tågresandet kommer ju knappast att minska. Under 1800-talet byggde vi linjer som egentligen var långt över den efterfrågan. Men stambanornas toppkapacitet nåddes ju till sist”, säger Thomas Pettersson.

Har färgat Sverige

Sträckningarna som dåtidens ingenjörer valde, har sedan dess färgat det industrisverige som byggdes upp under den industriella revolutionen.

Etablerade samhällen stärktes och nya skapades där järnvägen drogs fram.

ANNONS

Efter att Inlandsbanan stod färdig 1937 har det egentligen inte genomförts några större satsningar på ny järnväg på samma sätt som skapade stambanorna.

Skaparviljan saknas

De järnvägar som arbetas på i dag är mest förbättringar av redan etablerade linjer. Skaparviljan och modet att bygga järnväg för att “bryta ny mark” finns inte längre.

I dag handlar det mer om att korta restiderna mellan delar av Sverige så att städer och platser på ett snabbare sätt kan knytas samman.

Med tanke på den förtroendekris som SJ och järnvägen befinner sig mitt i just nu, kanske det kan vara dags för politikerna att åter ta ett stortag för järnvägens framtid. Att våga ta motsvarande beslut i dag som 1850-talets politiker tog.

Då gjorde de det för att skapa framtidens Sverige. Vågar dagens politiker visa samma framåtanda?

SJ-chefen om järnvägskrisen – ett haveri. Dagens PS.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
Vill du skriva korrekta och trygga avtal som egenföretagare?

Ett bra avtal kan hjälpa dig och kunden att reda ut en eventuell tvist, men det bästa är att se till att vara så överens i avtalet att en tvist aldrig uppstår. Med Unionen Egenföretagare kan du får hjälp att skriva korrekta och trygga avtal.

Kontakta Unionen
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
pension
Spela klippet

Experten: Så får du högre pension, genom att sänka din lön

Att sänka sin lön för att få en högre pension kan låta bakvänt, men det handlar om smart planering. Felicia Schön är privatekonom på nätbanken Avanza. ”Det finns några mindre välkända knep man kan ta till”, säger hon i videoklippet ovan. MISSA INTE: Äldrefällan: Bankens knep för att komma åt din tjänstepension Så får du […]