Sprängämneslarmet mot Mein Schiff Relax i Kiel blottade en fråga som kryssningsindustrin helst undviker. Moderna kryssningsfartyg tar närmare 10 000 personer ombord. Enligt internationella regler ska alla kunna evakueras inom 80 minuter. Studier visar att det i praktiken kan vara omöjligt.
I praktiken kan det vara omöjligt att rädda alla på ett kryssningsfartyg
Den 11 juni slog sprängämnessensorer larm vid en rutinkontroll i Kiels hamn. Stålvajrar som skulle lastas ombord på TUI:s nya fartyg Mein Schiff Relax gav utslag i detektorn.
En säkerhetszon på 150 meter upprättades runt kajen och bombgruppen kallades in, medan de 2 000 passagerare som redan var ombord dirigerades till fartygets styrbordssida.
Larmet visade sig vara falskt. Men händelsen ställde en obehaglig fråga på sin spets: vad händer om det är på riktigt?
Regelverk från 1914
Den internationella sjösäkerhetskonventionen SOLAS tillkom efter Titanics förlisning 1912 och har uppdaterats regelbundet sedan dess. Ett av de centrala kraven är att ett passagerarfartyg ska kunna evakueras inom 80 minuter.
Kravet gäller oavsett om fartyget har 500 eller 9 000 personer ombord.
Hur realistiskt det kravet är beror på omständigheterna. En studie publicerad i Journal of Engineering for the Maritime Environment visar att 20 graders slagsida ökar evakueringstiden med drygt 30 procent.
Nattetid, när passagerare måste ta sig från hytter genom trånga korridorer, förlängs processen ytterligare.
Och det är teorin. I praktiken har verkliga evakueringar visat helt andra siffror. Costa Concordia tog sex timmar. Norska Viking Sky, fem timmar.
Färjan Norman Atlantic, ett helt dygn. SOLAS-kravet är 80 minuter.
Estonia sjönk inom en timme
Historien visar hur snabbt det kan gå. Färjan Estonia sjönk den 28 september 1994 efter att bogvisiret gått sönder. Inom en timme var fartyget borta. 852 människor omkom. Många hann aldrig lämna sina hytter.
Costa Concordia körde in i en klippa utanför den italienska ön Giglio den 13 januari 2012. Det 290 meter långa fartyget fick över 60 graders slagsida.
Tvärgående korridorer förvandlades till lodräta schakt och passagerare som flydde från sina hytter riskerade att falla rakt ner i dem.
32 personer dog och kaptenen lämnade fartyget innan räddningsinsatsen var klar.
Kryssningsartyg växer snabbare än reglerna
Världens största kryssningsfartyg Icon of the Seas tar 7 600 passagerare och 2 350 besättningsmedlemmar, totalt närmare 10 000 personer.
Det är ungefär 19 gånger fler än kryssningsfartyget Prinsendam som evakuerades utan dödsoffer 1980. Och branschen har beställt nya megafartyg för 508 miljarder kronor.
Internationella sjöfartsorganisationen IMO har dragit slutsatsen att storskalig evakuering till havs inte är ett realistiskt alternativ. Lösningen blev i stället principen ”safe return to port”.
Kryssningsfartyg byggda efter juli 2010 måste kunna ta sig till närmaste hamn på egen maskin, även efter en brand eller ett vatteninträngande. Vitala system som framdrivning, navigering och ström ska fungera även efter allvarliga haverier.
Men principen bygger på att fartyget fortfarande flyter.
Två evakueringar på en månad
Under 2026 har frågorna blivit mer konkreta. I maj tvingades expeditionsfartyget MV Hondius till full evakuering vid Kanarieöarna efter ett utbrott av hantavirus. Tre personer rapporterades döda. I juni kom sprängämneslarmet i Kiel.
Samtidigt har allt fler hamnar börjat vägra ta emot de största fartygen. Europeiska sjösäkerhetsmyndigheten EMSA har påbörjat en studie av hur evakueringsprocedurer fungerar i livbåtar med fler än 150 personer.
Rekordår för kryssningsfartyg i Sverige
Trots oron ökar intresset. Andelen svenskar som vill kryssa har tredubblats, från 4 till 12 procent, enligt en undersökning från resebyrån Ticket.
Stockholms hamn väntar 157 kryssningsanlöp under 2026 med uppemot 300 000 passagerare. Det är nytt rekord.
Så gör du som passagerare
Delta alltid i den obligatoriska säkerhetsövningen före avresa. Kontrollera var din samlingsplats och livbåt finns. Välj om möjligt en hytt nära trappor och utgångar snarare än längst in i korridoren.
Moderna kryssningsfartyg registrerar passagerare digitalt vid samlingspunkterna med hjälp av RFID-armband, samma teknik som används för betalningar ombord. Det har ersatt de namnupprop som tidigare försenade evakueringar.
Frågan kvarstår om det räcker när 9 000 personer ska ta sig av fartyget samtidigt.
