Allt fler tjänsteföretag inom finans och juridik drogtestar sin personal. Samtidigt har Arbetsdomstolen slagit fast att låga halter av narkotika räcker för avskedande. ”Bruket finns överallt”, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.
Drogtester på kontoret – så lite krävs för att förlora jobbet
Antalet slumpmässiga drogtester på svenska arbetsplatser har nästan fördubblats sedan 2021. Det visar nya siffror från Avonova, en av landets största aktörer inom företagshälsovård, som Sveriges Radio Ekot rapporterat.
Bakom ökningen ligger en mer normaliserad bild av narkotika och ökad medvetenhet bland arbetsgivare, enligt Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.
”Vi vet att bruket finns överallt. Utbildning, yrke eller samhällsklass spelar ingen roll”, säger han till Ekot.
Finans och juridik testar
Tidigare var drogtester vanligast inom bygg, transport och industri. Nu sprider sig trenden till nya branscher.
Enligt Fredrik Sparring, chefsläkare på Avonova, börjar allt fler renodlade tjänsteföretag testa sin personal. Bland de nya finns företag inom finans och juridik.
”Ökningen beror inte på att vi fått fler kunder. Det är befintliga kunder som vill testa fler anställda. Tidigare testades främst kollektivanställda, nu testas personal ända upp till vd-nivå”, säger Sparring till Arbetsvärlden.
Totalt genomförde Avonova drygt 9 500 slumpmässiga drogtester 2024. Av dem var 2,1 procent positiva. Cannabis var den vanligaste substansen.
Låg halt räckte för avsked
I mars i år kom ett prejudicerande avgörande från Arbetsdomstolen som skärpte spelreglerna ytterligare.
En lagerarbetare på Ica fick sparken efter att ett slumpmässigt salivtest visat amfetamin i låg koncentration. Enligt tidningen Arbetet rörde det sig om 4,8 nanogram per milliliter, en nivå långt under vad som krävs för en fällande dom i brottmål.
Trots den låga halten slog AD fast att det räcker för avskedande när arbetsuppgifterna är påtagligt farliga eller olagliga att utföra under påverkan. I det aktuella fallet körde den anställde truck. Motivering: det finns i dag inget test som tillförlitligt kan mäta graden av påverkan vid en viss koncentration av amfetamin.
Två av fem ledamöter var skiljaktiga. De ansåg att testet inte var tillräckligt tillförlitligt och att det inte kunde fastställas att arbetstagaren faktiskt använt narkotika.
Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, kallar bevisläget för ”svagaste laget” i en kommentar till Arbetet.
Facket varnar för integritetsintrång
Malin Vulkan, chefsjurist på Unionen, ifrågasätter om vanliga kontorsyrken uppfyller kriterierna för drogtestning.
”Om verksamheten är särskilt säkerhetskänslig är det okej, annars inte. Huvudregeln är att arbetsgivaren inte har något att göra med vad jag gör på min fritid”, säger hon till Ekot.
Enligt Unionen saknas en samlad lagstiftning som skyddar privatanställdas integritet. Offentliganställda skyddas av grundlagen mot påtvingade kroppsliga ingrepp, men för privatanställda finns inget motsvarande skydd.
Susanna Kjällström på Unionen kallar ökningen för ”kommersiell skrämselpropaganda” och efterlyser en lagändring som ger anställda rätt att pröva om ett test är motiverat utan att riskera jobbet.
Staten vill ha samma rätt
På andra sidan debatten trycker arbetsgivarna på. Efter AD-domen upprepade Arbetsgivarverket och SKR sitt krav på att ge offentliga arbetsgivare samma möjlighet att drogtesta som privata.
”Det finns ett stort behov hos våra medlemmar, statliga myndigheter, att få använda drogtester. Säkerheten måste väga tungt i arbetslivet”, säger chefsjurist Hanna Schmidt på Arbetsgivarverket.
Regeringen har ännu inte aviserat någon utredning.
Så fungerar drogtester på jobbet
Enligt Arbetsdomstolen får arbetsgivare drogtesta personal i yrken där det är farligt eller olagligt att vara påverkad och där verksamheten är särskilt säkerhetskänslig. I praktiken:
- Tillåtet: Bygg, transport, industri och säkerhetskänslig verksamhet
- Gråzon: Finans, juridik och andra tjänsteföretag där arbetsgivaren hävdar säkerhetsskäl
- Inte tillåtet: Offentlig sektor, som kräver lagstöd som i dag saknas
Det tar i snitt sju år för en arbetsgivare att upptäcka ett drogproblem hos en anställd, enligt Avonova.
Det är en av anledningarna till att allt fler väljer bakgrundskontroller och drogtester redan vid nyanställning.
