Från savannen till kiselchip – hjärnan i AI:s tidevarv

AI, neuralink, döda grisar och en tystnad som oroar

Hon lyfter fram Elon Musks Neuralink som exempel. “De opererade in chip i hjärnan på grisar – några dog, några överlevde, och de visade sedan upp grisarna för pressen. Nästa steg var att testa på människor, men sen har det varit märkligt tyst. Man undrar hur det egentligen har gått,” säger Katarina Gospic.

“Vi har redan teknologi i hjärnan – som att reglera motorik vid Parkinson – men att reglera sitt sinne, sin motivation, sin sorg… det är något annat. Det kräver en ny sorts etisk diskussion.”

AI generationens sociala mättnad

Samtidigt finns en vardaglig parallell: sociala medier. “När smartphonen och sociala medier introducerades såg vi hur naiviteten hos människor minskade – det är en korrelation men en delförklaring kan vara att vi blev mer inne i våra egna bubblor, mindre benägna att relatera till andras perspektiv,” säger Katarina Gospic.

“De som växer upp med mobilen vet inte vad de går miste om. De är socialt mätta digitalt – och orkar inte vara sociala i verkligheten.”

AI:s paradox: räddning eller ruin?

Det är här hon ser AI:s största paradox: det kan både rädda och rasera vår psykiska hälsa. Det kan ge oss tid att umgås IRL och spendera mer tid i naturen – men också förstöra den kontakt vi är biologiskt beroende av.

“Det finns en enorm möjlighet i att använda AI för att få balans i livet. Men vi måste prata om hur vi använder det – annars hamnar vi i ett system vi inte valt själva,” säger Katarina Gospic.

Etik, utbildning och kampen om kontrollen

Hon pekar också på behovet av tydligare etiska riktlinjer och ökad utbildning kring AI:s påverkan: “Vi måste ta tillbaka kontrollen innan vi tappar den helt. Det gäller inte bara tekniken – det gäller våra känslor, relationer och samhällsstrukturer. Det finns fortfarande tid att styra.”

Läs även, del 1: Hjärnforskaren som är 60 år före alla andra när det gäller AI

Läs även, del 2: Viggo möter Gospic: “AI befriar oss från tråkjobb – men vad gör vi sen?”

Ordlista

AI (Artificiell Intelligens)
Förmågan hos datorer och system att utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens, till exempel att resonera, lösa problem eller tolka språk.

Generativ AI
En typ av AI som kan skapa nytt innehåll – som text, bilder, kod eller musik – baserat på inlärda mönster. Exempel: ChatGPT och Grok.

Domänspecifik AI
AI-modeller som är tränade på ett smalt och specifikt område. De kan vara mycket mer träffsäkra än generella modeller eftersom de är experter inom just sitt fält.

WatsonX
IBM:s AI- och dataplattform som hjälper företag att bygga, träna och skala AI-lösningar, bland annat genom generativ AI och datasäker infrastruktur.

Mening
Det psykologiska och emotionella värdet av att känna sig behövd, viktig eller del av ett sammanhang – oberoende av prestation.

Empati
Förmågan att leva sig in i en annan människas känslor och behov. En av de mänskliga egenskaper som AI ännu inte kan ersätta.

Informationsarkitektur
Sättet att organisera och strukturera data så att den blir användbar för både människor och AI-system.

Dopamin
Ett signalsubstans i hjärnan som påverkar motivation, belöning och välmående. Ofta aktiverat vid sociala medier, träning och beroende.

Nativitet
Ett mått på hur många barn som föds i en befolkning. I stora delar av Västeuropa har nativiteten minskat stadigt under 2000-talet, vilket skapar utmaningar för välfärdssystem, arbetsmarknad och befolkningsstruktur. Samtidigt pågår debatter om hur teknik, ekonomi och livsstil påverkar människors vilja och möjlighet att bilda familj.

Amygdala
En struktur i hjärnan kopplad till rädsla och emotionell reaktion. Spelar en nyckelroll i hur vi hanterar hot och känslomässiga beslut.

Neuralink
Ett företag startat av Elon Musk som utvecklar teknik för att koppla samman människohjärnor med datorer genom inopererade chip.

Social mättnad
Fenomenet där hjärnan blir “mätt” på digital social interaktion och minskar sin förmåga till empati i verkliga möten.

Etisk AI
Ett forskningsområde och begrepp som fokuserar på hur AI ska utvecklas och användas utan att skada mänskliga rättigheter, frihet eller värdighet.

Sammanfattning

Efter tre delar står det klart: Katarina Gospic är inte bara en av Sveriges främsta hjärnforskare – hon är också en AI-entreprenör med skarp blick för hur AI påverkar både företag, samhälle och individ. Från domänspecifika språkmodeller till filosofiska frågor om mening och mänsklighet – hennes röst behövs i en tid där tekniken ofta springer före eftertanken.

Gospic vill att vi börjar använda AI på rätt sätt, inte för att ersätta människor – utan för att förhöja människans kapacitet och ge oss tid och utrymme att bli mer mänskliga. Nyckeln är att förstå vad vi vill med vår framtid, innan tekniken bestämmer det åt oss.

Vidare läsning och lyssning

Böcker av Katarina Gospic:

· Hjärnbalans – om stress, prestation och återhämtning

· Digital tsunami – om hjärnan och tekniken

· Den sociala hjärnan – om varför vi behöver andra människor

Relaterade böcker:

· “Sapiens” av Yuval Noah Harari – en bred berättelse om människans evolution och framtid

· “Thinking, Fast and Slow” av Daniel Kahneman – klassikern om hjärnans två tänkesätt

· “The Professor and the Madman” av Simon Winchester – en berättelse om språk, besatthet och mänsklig briljans

Poddtips:

· All in (tech & ekonomi) – för AI- och techtrendspaning på hög nivå

· Professorn och Galningen – filosofiska och historiska fördjupningar om kunskap och mänsklig dårskap

· Framgångspodden – intervjuer med tänkare och entreprenörer i gränslandet mellan teknik och livsfilosofi

Läs även, del 1: Hjärnforskaren som är 60 år före alla andra när det gäller AI

Läs även, del 2: Viggo möter Gospic: “AI befriar oss från tråkjobb – men vad gör vi sen?”