Utbrändhet kostar företag miljardbelopp varje år. Samtidigt pekar nya studier på att artificiell intelligens kan spela en avgörande roll för att minska stress och avlasta medarbetare. Men frågan är om AI verkligen minskar stress – eller om tekniken i själva verket riskerar att spä på problemen.
Forskare varnar: AI kan skapa en ny våg av utbrändhet


Mest läst i kategorin
Världshälsoorganisationen klassar utbrändhet som ett arbetsrelaterat fenomen. Det är inte bara en personlig tragedi utan också en dyr historia för både arbetsgivare och länder.
2022 betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största andelen – 42 procent – gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa.
Det innebär att psykisk ohälsa det året kostade Sverige 16,6 miljarder i just denna del.

Enligt en rapport från Skandia är dock samhällsnotan bra mycket större än så:
- Direkta kostnader för hälsosystemet: 84 miljarder kronor
- Direkta kostnader för sociala ersättningar: 111 miljarder kronor
- Indirekta kostnader på arbetsmarknaden: 124 miljarder kronor
Samtidigt visar en amerikansk studie från 2025 att utbrändhet kostar amerikanska företag mellan 4 000 och 21 000 dollar per anställd och år. För ett företag med 1 000 anställda kan det innebära upp till fem miljoner dollar i förluster årligen.
AI som avlastning
För att möta problemet vänder sig allt fler företag till AI-verktyg som ChatGPT och Copilot.
De används för att automatisera repetitiva uppgifter, sammanfatta information och stötta i projektledning. En global studie från University of Melbourne och KPMG, där 32 000 arbetstagare i 47 länder deltog, visar att 58 procent av de anställda redan använder AI på jobbet. En tredjedel gör det varje vecka eller dagligen.
”AI kan vara en väldigt hjälpsam följeslagare”, säger Dr. Jenna Glover, Chief Clinical Officer på Headspace, till CNBC Make It. Hon beskriver tekniken som ett sätt att minska kognitiv belastning och skapa balans i arbetsuppgifter.
Senaste nytt
Minskad emotionell utmattning
Flera undersökningar pekar på konkreta resultat. En studie från februari 2025 med 200 IT-anställda visade att införandet av AI minskade den känslomässiga utmattningen med 25 procent. Dessutom kunde systemen identifiera 30 procent av medarbetarna som riskerade utbrändhet, vilket gav arbetsgivare en chans att sätta in tidiga insatser.
Francis Hellyer, vd för AI-baserade Tickadoo, menar att tekniken kan minska stress genom att ge personliga påminnelser, föreslå pauser och jämna ut arbetsbelastningen i team.
”AI en fenomenal tankepartner”
Ledarskapsstrategen Caroline Stokes beskriver ChatGPT som en ”fenomenal tankepartner”.
”Det är inte bara en färdighetsuppgradering – det är en reinvention. Om människor är villiga att göra arbetet kan det vara vår tids största möjlighet”, säger hon till CNBC.
Risk för motsatt effekt
Men, AI är inte en självklar räddning. Nya siffror från Quantum Workplace visar att 45 procent av alla amerikanska arbetstagare som ofta använder AI faktiskt har högre risk att drabbas av utbrändhet jämfört med dem som sällan eller aldrig använder tekniken.
Enligt Stokes kan det vara utmattande att använda AI hela arbetsdagen:
”Att använda AI-verktyg under en hel arbetsdag kan kännas som att tillbringa nio timmar på gymmet”.
Jenna Glover varnar för att AI i många fall riskerar att öka arbetsbördan istället för att minska den:
”Istället för att lätta på belastningen, skapar det egentligen bara utrymme för mer att läggas på ditt bord”, säger hon.
En balansgång framåt
Samtidigt finns en utmaning i att inte alla anställda är vana vid AI, vilket kan skapa ytterligare stress och en känsla av press.
Frågan blir därför inte bara hur AI kan användas för att effektivisera arbetet – utan också hur arbetsgivare kan säkerställa att tekniken faktiskt leder till mindre, och inte mer, utmattning.
Här kan du läsa mer om AI och psykisk hälsa.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Hur förändrar man beteenden? Emma Holmgren delar med sig av en forskningsbaserad modell för att skapa nya vanor.