Dagens PS

Arla-chef häpnar över ”vit makt”-artikel

Mjölkjätten Arla förvånas över debattartikeln om kopplingen mellan vit mjölk och rasism. (Foto: TT / Montage)
Mjölkjätten Arla förvånas över debattartikeln om kopplingen mellan vit mjölk och rasism. (Foto: TT / Montage)
John Uggla
John Uggla
Uppdaterad: 07 aug. 2017Publicerad: 07 aug. 2017

Under rubriken “Så blev vit mjölk en symbol för vit makt” diskuterar Tobias Linné, doktor i sociologi vid Lunds universitet, och Iselin Gambert, Professor of Legal Writing vid Juridiska institutionen vid George Washington University, historiska kopplingar mellan mjölk och ”idéer om vit överlägsenhet” i västvärlden men understryker att det för den sakens skull inte är “rasistiskt att dricka mjölk“.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Debattinlägget på Aftonbladet blev snabbt en snackis och har under dygnet blivit en viral raket med över 10.000 delningar på bland annat Facebook. Reaktionerna är blandade och artikeln har fått utstå hån från vissa, skriver branschtidningen Resumé på nätet. Dock, skriver sajten, föregicks inlägget av en längre debatt i USA under våren där mjölkglaset som symbol har använts av den så kallade ”alt right”-rörelsen.

När Resume ringer upp Erik Bratthall, presschef på Arla Sverige, förbryllas han över både inlägget och uppståndelsen och ställer sig frågande till artikelförfattarnas koppling till mjölkkossornas tillvaro i ”livslång fångenskap” och där kalvarna blir ”bli kött på människors tallrikar”.

”Vad ska man säga? Att de kan tolka vad kor tänker får nästan stå för dem. Vi kan inte på något sätt kommentera det. Det skulle vara jätteintressant om du ställde frågan till dem om hur kor ser sambandet mellan mjölk och rasism”, säger han.

LÄS MER: Arla förbluffas av omtalad debattartikel om mjölk  >

HELA DEBATTINLÄGGET: Så blev vit mjölk en symbol för vit makt  >

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]