Dyr mat? Nja, det tycker inte livsmedelsbranschen som slår tillbaka med en rapport som konstaterar att jämfört med våra närmaste grannländer är Sverige ett lågprisland.
Är Sverige ett lågprisland för mat?
”Alla barnen fick tjäna pengar utom Kent, han var matproducent”, skriver Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen i en debattartikel hos Timbros Smedjan.
Det må vara en otacksam uppgift att argumentera för att maten borde vara dyrare, men intresseorganisationen vänder sig emot att maten fått vara i fokus när inflation och dyrare levnadskostnader debatterats de senaste åren i samhället.
Nationalekonomen Lars Jagrén har på uppdrag av Livsmedelsföretagen analyserat livsmedelsprisernas utveckling åren 2022–2025. Ekonomens rapport visar visserligen att svenska matpriser har stigit med 30,7 procent under de tre åren, men också att det ligger nära EU-snittet som ökade 29,1 procent.
”Nordens lågprisland”
Mycket handlar om den försvagade kronan, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal till Tidningen Näringslivet, som ägs av Svenskt Näringsliv.
Rapporten finner i stället att Sverige har lägre matpriser än våra närmaste grannländer, och omräknat till euro är prisökningarna de senaste tre åren i Sverige bara 24 procent – betydligt lägre än genomsnittet i EU.
”Sverige är Nordens lågprisland inom livsmedel. Det är mer relevant att jämföra med Danmark, Norge och Finland än med exempelvis Italien, Spanien eller Grekland som har helt andra förutsättningar på livsmedelsområdet”, säger Carl Eckerdal.
”Maten har ju blivit dyrare och det är väldigt tråkigt för svenska konsumenter. Men det är inte så att höga livsmedelspriser beror på elaka svenska dagligvarukedjor. Detta är något som har drabbat alla länder i västvärlden som jobbar med förpackade livsmedel. Sverige framstår inte som ett undantag i EU, utan är bara ett av många medlemsländer med stora prishöjningar på livsmedel”, säger han.
Under snittet i rörelsemarginal
Under åren 2008–2023 låg i Sverige den genomsnittliga rörelsemarginalen i näringslivet som helhet på 5,1 procent. Under samma period uppgick livsmedelsbranschens rörelsemarginal till 2,2 procent, påpekar Livsmedelsföretagen.
Matmomsen sänks tillfälligt från 1 april 2026 till 2027 i ett av regeringens mer omdebatterade förslag, och dagligvaruhandlarna pressas för att det ska leda till lägre kostnader för konsumenterna. Men Livsmedelsföretagen påpekar att läget är tufft även för producenterna.
”Producenterna kommer tvingas svälja alla kostnadsökningar på egen hand. I värsta fall får de sälja med förlust. Redan små marginaler kommer att krympa. En för Sverige avgörande industrigren kommer att försvagas”, skriver vd Björn Hellman i Smedjan.
Läs även: Storsatsningen: Protein ska få dem att växa
Läs även: USA:s nya kostråd: Ät mer kött och drick mjölk
Läs även: De kan stoppa din halverade matmoms i sin egen ficka
