Debatten om AI som ett hot mot mänskligheten skymmer de utmaningar som redan är här, och de handlar mer om människor och ledarskap än om teknik.
AI-hotet är fel oro – det avgörande är hur vi använder tekniken
Efter en dag med Unlocked och Magnus Lindqvist, Christian Guttmann och Stefan Wendin har jag samlat tio insikter om människan, företagen och Sverige.
Människan
Det finns en risk att vi oroar oss för fel saker. Frågan om AI som ett hot mot mänskligheten tar fokus från utmaningar som redan är här: teknikjättarnas ekonomiska dominans, vårt beroende av modeller som utvecklas i USA och Kina samt en kognitiv dominans där modellerna inte i tillräckligt stor utsträckning bygger på vår historia och värderingar.
Framtiden ser ljus ut för generalisten. När analys blir billig blir omdöme, förmågan att ställa rätt frågor, översätta avsikt till handling, bära människor genom förändring, viktigare än specialistkunskap. Och hur blir vi omdömesgilla människor? Vi behöver förstå andra människor och andra sätt att resonera och leva. Vi har nytta av livserfarenhet, men också genom att ta till oss av litteratur, konst och kultur i olika former.
Utbildning är sannolikt värd mer än någonsin. Att utbilda sig skapar en elastisk och kreativ hjärna, oavsett om man läser matematik eller historia. Dessutom mår vi människor bra av att lära oss nya saker samtidigt som själva skolmiljön eller livet på universitetet är oerhört givande. Bildning måste pågå hela livet och det är ett ansvar för både arbetsgivare och individ.
Risken att vi inte tar hand om juniorerna. Att skära bort juniora roller ger snabba vinster, men på längre sikt saknas de seniora som ska ta över.
Signalerna om jobben går isär: LO ser ett minskat behov av tjänstemän i Sverige, medan amerikanska siffror hittills visar små minskningar. Vi kommer att se vissa jobb försvinna, men helt nya uppstå. Omställningen kan bli jobbig för många. Men sannolikt kommer vi att kunna lysa upp rum som tidigare varit för dyra att lysa upp eller inte ens funnits.
Företagen
Den som förstår hur modellerna fungerar använder dem betydligt bättre. Man behöver inte bli teknikexpert, men man måste förstå ungefär hur de fungerar och vad de är bra och dåliga på. Det gäller ledningen lika mycket som medarbetarna. AI är en ledningsfråga och inte ett IT-projekt som måste utgå från affärsproblemen och inte tekniken.
Börja konkret. Välj en process som kan effektiviseras och testa. Rita om den från början i stället för att lägga AI ovanpå det gamla. De företag som lyckas är de som inte bara använder AI för att effektivisera det de redan gör. Det tänker om hur verksamheten ska fungera när AI finns tillgängligt.
Glöm inte incitamenten. Säger ledningen “bli 30 % effektivare” tänker medarbetaren “behöver ni mig då?”. Den som effektiviserar sitt eget jobb måste få del av vinsten, i form av utveckling, trygghet eller annat. Annars används verktygen i smyg, något som många bolag redan ser hända hos dem.
Varje styrelse bör ställa tre frågor. Vilka mätbara effekter har AI gett hittills? Vilka processer kan effektiviseras de närmaste åren? Finns det en konkurrent som kan dra större nytta av omvandlingen och i så fall varför?
Sverige
Vi har ett bra utgångsläge: 35 % av svenska företag använder AI, mot 20 % i EU. Det som kan hålla oss tillbaka är att vi gärna söker konsensus och sprider resurserna. Vi behöver våga fatta relativt snabba beslut, satsa ordentligt på färre saker och ge utrymme åt dem som vill gå före. Sverige bygger sannolikt inte nästa stora AI-modell, men vi har goda förutsättningar att bli ledande på att använda AI i de bolag vi redan har.
Text: Petra von Rohr
Styrelsemedlem och senior rådgivare
