Dagens PS

Tyst från storbanker om bedragare

bedrag
/ TT)
Malin Beeck
Malin Beeck
Uppdaterad: 15 nov. 2021Publicerad: 15 nov. 2021

Bedragare från kriminella nätverk drar in miljoner via telefon. Men storbankerna vill inte avslöja hur många som blir lurade eller vad deras kunder får tilllbaka efter ett bedrägeri. Det skriver Svenska Dagbladet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Ett nätverk med koppling till gänget Shottaz har tjänat miljoner på så kallade vishingbedrägerier – vishing är en kortform för “voice phishing” eller “röstbedrägeri”.

En vanlig metod är att bedragaren ringer upp och säger att hen ska hjälpa dig att få bättre säkerhet. Genom att över telefon få en person att logga in med bank-id på sin dator kan bedragaren stegvis lura till sig bankuppgifter, skriver SVT.

Det som sedan brukar hända är att bedragaren swishar vidare stora summor inom ett intrikat nätverk av målvakter, bestående av andra gängmedlemmar, släktingar och liknande.

Enligt polisens egen statistik har cirka 250 miljoner kronor gått ut i brottsvinster i år, bara genom telefonbedrägerier, skriver Svenska Dagbladet.

Ett nätverk har specifikt riktat in sig på att ringa upp gamla och sjuka människor som de manipulerar.

Tyst från bankerna

Men trots att bedrägerierna är många vill bankerna inte svara på frågor om hur många kunder som man uppskattar kan ha blivit drabbade, eller i vilken utsträckning bankerna ersätter kunderna efteråt.

’’Vi har tyvärr inte möjlighet att lämna ut uppgifter om hur många som drabbats av telefonbedrägerier. Vi jobbar aktivt med att motverka alla bedrägerier.” skriver Erik Bukowski, presschef på SBAB i ett mejl till Svenska Dagbladet.

Inte heller från Handelsbanken, Swedbank, SEB, Nordea, Danske Bank, Länsförsäkringar eller Skandiabanken går det att få uppgifter om saken. 

Huvudregeln vid bedrägerier är att den drabbade ska bevisa att uttagen har varit obehöriga. 

Däremot ligger bevisbördan på banken, när det gäller att visa att kunden ifråga har varit oaktsam eller ’’särskilt klandervärd’’. 

Den utsatte ska normalt inte ska behöva betala något belopp själv, men kunden blir nästan alltid betalningsansvarig om denne självmant har släppt in bedragare i sin internetbank.

Läs också:

Syna: “Grova ekobrott bakom många konkurser”
Squid-grundare drar med 29 miljoner efter kryptobluff

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS