Störningar i svavelexporten har drivit upp priserna. De som tillverkar gödsel har inte råd att betala. Nu hotas vår livsmedelsförsörjning.
Svavel: Priset rusar – hot mot vår livsmedelsförsörjning
Svavel har blivit en oumbärlig del i det moderna industrisamhället, inte minst jordbruket.
Innan USA gick till attack mot Iran passerade 24 procent av världens svavel genom Hormuzsundet, en andel som i dag är i trakterna av noll.
När kriget mot Iran inleddes låg priset på svavel från Mellanöstern på ungefär 500 dollar per ton.
I dag ligger det över 800 dollar och i juni betalade vissa kunder mer än 1 000 dollar för svavel från Kanada.
De höga priserna hotar tillgången på fosfatgödselmedel globalt, eftersom den produktionen kräver svavelsyra, och på längre sikt vår livsmedelsförsörjning.
Fosfatgödsel är ett livsviktigt växtnäringsämne, avgörande för att få höga skördar i dagens jordbrukssystem.
50 procent av all svavelsyra går i dag till tillverkning av gödselmedel – 42,5 procent till fosfatgödselmedel och 7,5 procent till ammoniumsulfat.
Råvaran som stigit 500 procent på 2,5 år – inte den du tror. Dagens PS
Central roll i matkrisen
Det innebär att svavel har en central roll även i den globala livsmedelskris vi nu kan se torna upp sig.
Krisen är till stor del ett resultat av just en dramatiskt minskad tillgången på svavel, kvävegödsel och naturgas från länderna kring Persiska viken, skriver Oilprice.
När Iran tog kontroll över Hormuzsundet begränsades inte bara oljetransporterna kraftigt, utan även leveranser av andra viktiga material – som helium, aluminium, svavel, kvävegödsel och naturgas.
Svavel utvanns tidigare direkt ur underjordiska fyndigheter eller dagbrott. Det fanns fyndigheter på ytan på Sicilien och underjordiska kupoler i Texas och Louisiana likväl som vid vulkaner i Indonesien, Chile och Japan.
En viss mängd svavel utvinns fortfarande som en biprodukt när man bryter metallsufidmalmer. För att kunna utvinna metallen måste svavlet avlägsnas från malmen.
Rysk satellit förföljde amerikansk: ”Det farligaste vi sett”. Dagens PS
Upptäckte att det gick att sälja
Under början av 1990-talet infördes på många håll åtgärder för att minska det sura regn som orsakades av förbränning av fossila bränslen, som innehåller naturligt förekommande svavel.
Det svavel som frigörs i denna förbränning bildar svavelsyra, som löses upp i regnvatten.
Det blev därför en prioriterad uppgift för industrin att avlägsna svavel från sina olje- och naturgasflöden.
I det skedet såg man svavel i huvudsak som en restprodukt ur raffineringen – men branschen insåg snart att svavel kunde säljas vidare med vinst.
Längs vägen producerade olje- och gasindustrin så stora mängder svavel att priset pressades under nivån för det som utvanns ur ytliga eller underjordiska fyndigheter. I dag kommer 90 procent av allt svavel från olje- och gasraffinaderier.
Efter miljonstölden: Här grips tjuven på Arlanda. Dagens PS
Kan inte konkurrera längre
I ett läge som det vi har nu, med hård konkurrens om ett minskande utbud, har de som tillverkar fosfatgödsel svårt att ha råd med den svavelsyra de behöver. De kan inte heller vältra över kostnaderna på sina kunder i lantbruket, som redan pressas hårt.
Gruvindustrin, som de konkurrerar om svavlet med, har däremot inga sådana problem.
Det beror, förstås, på att priserna för de två metaller för vilkas utvinning ur malm man behöver svavelsyra, koppar och uran, båda rusar i höjden, koppar till och med till rekordnivåer.
Prisökningarna på gödselmedel och bränsle sammanfaller dessutom med att vi går in i vad som väntas bli en av de kraftigaste El Niño-sekvenser som någonsin registrerats.
Kombinationen av höga insatskostnader och ogynnsamma väderförhållanden gör att den globala produktionen av livsmedel lär minska det kommande året.
Saabs nya innovation: Upptäcker och övervakar i rymden. Dagens PS
