SEB ska betala motsvarande över 300 miljoner kronor till amerikanska myndigheter efter brister i bankens arbete mot penningtvätt. Enligt den amerikanska finansmyndigheten hade storbanken inte tillräcklig kontroll över sina kunder och internationella bankförbindelser.
SEB:s jättenota i USA – lät tusentals miljarder passera
SEB:s problem med misstänkta penningflöden har följt banken i flera år. Under 2010-talet växte en av Nordens största bankskandaler fram när det avslöjades hur stora summor pengar hade passerat genom banker i Baltikum, ofta via internationella kunder och bolag med svårgenomträngliga ägarstrukturer.
Tidigare misstänkta transaktioner
Redan 2019 rapporterade SVT Uppdrag granskning om misstänkta transaktioner och högriskkunder i SEB:s baltiska verksamhet.
Uppdrag granskning avslöjade dessutom att amerikanska storbanker hade flaggat för misstänkta transaktioner på 8,2 miljarder kronor genom SEB.
Avslöjandena väckte frågor om hur mycket bankledningen hade känt till och varför riskfyllda kundrelationer inte hade hanterats bättre, där Dagens PS har följt SEB i spåren av penningtvätt.
År 2020 kom det första stora myndighetsbeslutet mot SEB. Svenska Finansinspektionen konstaterade att banken hade allvarliga brister i arbetet med att identifiera och hantera penningtvättsrisker i sina baltiska dotterbanker.
Smäll på en miljard
Den gången blev det en rejäl smäll för SEB – genom en anmärkning och en sanktionsavgift på en miljard kronor.
Men den svenska uppgörelsen satte inte punkt för historien. Även amerikanska myndigheter granskade SEB:s tidigare verksamhet, bland annat efter avslöjandena i Panama Papers 2016.
Penningtvätt i Baltikum
SEB har, precis som andra nordiska storbanker som Danske Bank och Swedbank, fått hård kritik för arbetet kring penningtvätt, särskilt i Baltikum.
Många personer har dessutom vidare dömts i Sverige för att ha tvättat pengar hos SEB.
Ny jättenota för SEB
Det är bristen i det arbetet mot penningtvätt som nu har landat i en ny jättenota för SEB.
Banken har nått en uppgörelse med finansmyndigheten New York State Department of Financial Services, DFS, om att betala 33 miljoner dollar eller runt 330 miljoner kronor.
Beslutet gäller brister i bankens arbete mot penningtvätt i Estland, Lettland och Litauen under åren 2015–2019, enligt Affärsvärlden.
DFS sågar SEB i arbetet med att tydliggöra sina högriskkunder och bankförbindelser.
DFS pekar på att SEB brast i dokumentationen av sina kunder och hur misstänkta transaktioner övervakades.
Där framträder en bild av bristfälliga kontrollsystem, ensamma medarbetare som tvingades stänga hundratals larm om dagen, och en medvetenhet om att storbanken exponerades för några av Europas absolut största penningtvättshärvor.
”Avslutat kapitel” enligt SEB
Enligt SEB tillhör detta dock historien och banken har gjort stora åtaganden och förbättringar sedan dess.
”Detta är nu ett avslutat kapitel”, säger Cecilia Wolrath Ekenbäck, SEB:s chef för regelefterlevnad, i ett pressmeddelande.
”SEB har under den aktuella perioden och efterföljande år infört en rad åtgärder för att stärka arbetet med att förebygga finansiell brottslighet. Dessa åtgärder innefattar bland annat nya policyer, processer och kontroller, mer avancerade metoder för upptäckt, utökad utbildning av medarbetare samt fördjupat samarbete med myndigheter och branschkollegor”, står det vidare i pressmeddelandet.
Högre kapitalkrav
Samtidigt står det nu klart att Finansinspektionen har beslutat att SEB tillfälligt måste hålla ytterligare omkring 10 miljarder kronor i kärnprimärkapital på grund av mer omfattande brister än tidigare känt i bankens interna kreditriskmodeller.
Tillsammans med ett tidigare tillägg handlar det om runt 20 miljarder kronor i högre kapitalkrav.
Stormigt även för andra storbanker
SEB är dock inte den enda svenska storbanken som har fått böta stora summor till DFS.
I somras betalade Swedbank 50 miljoner dollar för att ha undanhållit information om sina baltiska dotterbolag, och för 2 år sedan hamnade notan på 35 miljoner dollar för Nordea för liknande brister.
Läs även:
SEB i skamvrån – bidrar mest i Norden till föroreningar. Dagens PS
