Analytiker på investmentbolaget abrdn har identifierat sju faktorer som driver guldpriset framöver i en miljö med höjda räntor, inflation och geopolitiska kriser.

ANNONS

Vad är det som händer med guldet? Går det bra eller dåligt?

Det beror på hur man räknar – i kronor är guldpriset upp 23 procent på ett år. Men räknat i dollar har guldet fallit från att ha varit över nivåer på 2 000 dollar per uns i våras till 1 634 dollar per uns i skrivande stund.

I en analys skriver Justin Jones, Senior Investment Manager, Multi-Manager Strategies, och Simon Fox, Senior Investment Director, Global Active Allocation på investmentbolaget abrdn om sju faktorer som driver utvecklingen för guldpriset framåt.

1) Högre inflation och räntor

Guld ses som en realtillgång som förväntas behålla sitt värde i stigande inflation, då guld har en lång historia som valuta. Metallen korroderar inte och nya källor är små och kända. Det gör att guld ses som en säkring mot inflation.

Räntehöjningar är dock något som påverkar guldet negativt, eftersom guld är en tillgång som inte ger någon avkastning och alternativkostnaden för att hålla guld jämfört med andra tillgångar stiger. Med högre räntor är det mer lukrativt att investera i exempelvis obligationer som ger avkastning baserat på räntan – det dämpar efterfrågan på guld.

ANNONS
ANNONS

Samspelet mellan inflationen och centralbankernas räntehöjningar är därför centralt för guldprisets utveckling. ”Den kan stiga i värde med inflationen, men sjunka med högre räntor. Detta har gällt under stora delar av de senaste tre åren”, skriver abrdn-cheferna.

2) Guldet och dollarn

Guld handlas i dollar på de globala marknaderna. Det gör att guld får problem när dollarn är stark – och i år har dollarn rusat samtidigt som räntorna höjts och förväntningarna på den amerikanska centralbanken Federal Reserve är att de kommer höjas ännu mer.

3) Efterfrågan på fysiskt guld som investering

Abrdn-analytikerna skriver att efterfrågan på fysiskt guld har stigit de senaste åren, och Storbritanniens Royal Mint slog nyligen rekord i antal sålda guldmynt.

4) Centralbankernas guldköp

Under det första halvåret i år nettoköpte världens centralbanker cirka 270 ton guld, och bygger vidare på en flerårig trend. Många centralbanker är angelägna att diversifiera sig bort från fiat-valutor som dollar och euro, enligt abrdns analytiker.

5) Efterfrågan på smycken

Smyckesindustrin står för cirka 50 procent av efterfrågan på guld ett typiskt år. Men analytikerna flaggar för att oroliga tider kan innebära sjunkande efterfrågan som slår mot guldpriset.

”Det mesta av denna efterfrågan kommer från Indien och Kina, där människor köper fysiskt guld som ett pålitligt värdelager av historiska och kulturella skäl. Fortsatta nedstängningar i Kina kommer helt klart att dämpa efterfrågan. Samtidigt kan en nyligen höjning av indiska importskatter till 12,5 procent också ha haft en dämpande effekt”, skriver abrdns analytiker.

ANNONS
ANNONS

6) Guldproduktionen

Under covid-19-pandemin sjönk guldproduktionen på grund av problem både i själva gruvdriften och i leveranskedjorna. Det har nu återhämtat sig, men nya störningar i leveranskedjorna och ökade energipriser gör att investerare ställer sig frågan om tillgången kan hänga med efterfrågan.

7) Skrot och återvinning

”Aktiviteten är vanligtvis elastisk och drivs av guldpriset. Vi har dock sett ett starkt svar på högre priser med data från första kvartalet som visar de högsta nivåerna av återvinning sedan 2016”, skriver abrdn-cheferna.

Läs även: Kinas hemliga guldreserv – början till slutet för dollarn? [Dagens PS]

Läs även: Wells Fargo: Dollarns styrka håller ned guldpriset [Dagens PS]