AI-boomen hotar att koncentrera enorma förmögenheter till ett fåtal techmiljardärer. Nu väcks en månghundraårig idé till liv om att jordens invånare ska få vara med och dela på vinsten.
Ny idé: AI-miljarder till folket – inte bara techmoguler
Internationella ekonomer och finansmän för fram idén om att statliga fonder och medborgarkapital är lösningen för att rädda kapitalismens legitimitet i AI-erans tidsålder.
I dag hamnar det mesta av lönsamheten från artificiell intelligens i ett fåtal fickor. Främst hos redan superrika techmiljardärer.
I ljuset av det dryftas tanken att världens medborgare ska få ta del av kakan genom ägande i stället för att de ultrarika får betala högre skatter, även om detta också är aktuellt. Om än kontroversiellt hos många av de mest välbärgade.
Läs mer: Skatter får miljardärer att se rött – ”personlig förolämpning” DagensPS
Tanken fanns redan på 1700-talet
Nu handlar det mer om en radikal förändring av det ekonomiska systemet i demokratins namn när den moderna tekniken rusar fram. Och den idén är inte ny. Redan på 1700-talet föreslog upplysningstänkaren Thomas Paine att en nationell fond skulle inrättas, finansierad av arvsskatter. En klumpsumma skulle betalas ut till alla medborgare vid vuxenåldern samt ett årligt stöd senare i livet.
I spåren av den rådande techboomen har tankegångarna fått ny, storpolitisk aktualitet. Flera tunga aktörer diskuterar nu hur medborgarna ska kunna få en direkt del av AI-festen när teknologin automatiserar bort arbetstillfällen och skapar privata miljardimperier. Finansmannen och filantropen Nicolas Berggruen, tidigare känd som ”den hemlöse miljardären” argumenterar i en krönika i Financial Times för ett system han kallar medborgarkapital. Det handlar om att sprida ägandet i näringslivet direkt till befolkningen i stället för att staten ska korrigera klyftorna i efterhand genom bidrag, berättar Handelsbankens ekonomikanal EFN.
Missa inte: AI-boomen gör techledarna astronomiskt rika Realtid
Så blir alla vinnare på AI-hajpen
Förespråkarna lyfter fram etablerade modeller som den norska oljefonden eller Alaska Permanent Fund som framgångsrika exempel på hur gemensamma resurser kan förvaltas för allmänhetens bästa. Simon Johnson, professor vid det amerikanska universitetet MIT, anser att samma logik bör appliceras på teknikutvecklingen då den grundläggande forskningen ofta har finansierats med offentliga medel. När bolagen växer på börsen borde medborgarna få utdelningar i pengar.
Det finns dock betydande utmaningar med modellerna. Den svenska välfärdsforskaren Andreas Bergh, verksam vid IFN och Lunds universitet, ser stora risker med att bygga upp gigantiska statliga jättefonder. Han varnar för en farlig maktkoncentration på börsen och risker för korruption när staten ska kontrollera enorma kapitalflöden samtidigt som det folkliga, individuella aktieägandet uteblir.
Britterna skrotade sitt bebis-projekt
Ett annat spår är statligt subventionerat barnsparande, så kallade baby bonds. Tony Blairs brittiska regering genomförde i början av 2000-talet ett sådant program, där varje nyfött barn fick ett startkapital att placera på aktiemarknaden. Julian Le Grand, professor vid London School of Economics och en av arkitekterna bakom reformen, konstaterar att ett startkapital i vuxenlivet har visat sig ha långsiktigt positiva effekter på entreprenörskap, bostadsköp och personligt sparande.
Projektet i Storbritannien avvecklades under finanskrisens besparingar 2011, men konceptet lever vidare. Andreas Bergh pekar dock på ett rättviseproblem med metoden. Eftersom aktiemarknaden svänger, kommer utfallet för den enskilde individen i hög grad att avgöras av ren slump, beroende på om 18-årsdagen infaller under en högkonjunktur eller direkt efter en sprucken börsbubbla.
Forskaren: Finns skäl att vara ödmjuk
”Vi vet ju inte med säkerhet hur stora effekter AI kommer att ha på arbetsmarknaden. Lika lite som vi visste det när vi stod inför internet eller datoriseringen eller löpande bandet eller ångmaskinen eller elektrifieringen. Om vi tittar på vad man trodde om tidigare tekniska förändringar och jämför med hur det faktiskt blev, så finns skäl att vara ödmjuka”, påpekar Bergh också, skriver EFN.
Hittills har diskussionerna om medborgarkapital tillhört politikens utkanter. Men i takt med att klyftorna ökar och AI-ekonomins vinnare tar allt blir frågan om hur samhället ska fördela värdet av den gemensamma tillväxten omöjlig att ignorera. Det som Thomas Paine skissade på för tvåhundra år sedan framstår plötsligt som morgondagens ekonomiska realitet.
Läs även: Superrika kan ha gömt 33 700 miljarder från skatt DagensPS
Läs vidare: Techmiljardärer tog hem 150 miljarder – passade på när börsen rusade DagensPS
