Trots fokus på stigande oljepriser varnar en ekonom för en annan orsak till inflationen som pågår i USA:s ekonomi.
Professor: Inte oljepriset som driver inflationen – det är bankerna
USA:s inflation fortsätter att ligga på en hög nivå. Enligt nya siffror från handelsdepartementet, som publicerades den 10 april, steg konsumentpriserna med 3,3 procent i mars jämfört med samma månad året innan.
Beskedet fick snabbt genomslag på Wall Street. Flera analytiker, strateger och ekonomer pekar på samma huvudförklaring: De stigande oljepriserna efter att Iran stängt Hormuzsundet. Den viktiga transportleden för olja har länge varit central för den globala energiförsörjningen, och störningar där påverkar snabbt priserna vid pumpen – liksom kostnader för allt från plast till gödningsmedel.
Enligt dessa bedömare riskerar inflationen att förbli hög så länge energipriserna ligger kvar på förhöjda nivåer, långt över den amerikanska centralbankens mål på två procent. Samtidigt räknar många med att inflationen faller tillbaka när konflikten i regionen avtar.
Inflationen steg redan innan kriget
Men alla håller inte med.
Den amerikanske ekonomen Steve Hanke, professor vid Johns Hopkins University och känd som en tydlig förespråkare för monetaristisk teori, menar att oljepriserna bara ger sken av att vara huvudorsaken.
”Det ser ut som att oljepriserna driver inflationen, men det gör de inte. De två fenomenen sammanfaller, men det ena orsakar inte det andra”, säger han till Fortune.
Hanke påpekar att inflationen redan var på väg upp innan konflikten bröt ut. Den årliga ökningstakten, beräknad över tre månader, låg på samma nivå – 3,3 procent – redan i februari.
”Det är tillväxten i penningmängden som styr inflationen, inte tillfälliga prischocker. När bensin blir dyrare får hushållen mindre pengar över till annat, vilket bara förändrar relativa priser – inte den totala inflationen”, säger Hanke.
Kommersiella banker står för 80 procent
Enligt honom är det framför allt bankernas ökade utlåning som driver utvecklingen. Kommersiella banker står för cirka 80 procent av ny penningmängd, medan centralbanken står för resten.
Efter att kreditgivningen minskade under 2023 – vilket bidrog till att dämpa inflationen – vände utvecklingen upp igen under 2024. I februari nådde tillväxten i bankkrediter 6,6 procent, en nivå som enligt Hanke är för hög för att hålla inflationen kring två procent.
Han menar att ökningen delvis beror på signaler från Trump-administrationen om enklare regleringar och lägre reservkrav, vilket gjort att bankerna öppnat kreditkranarna.
Pekar på Japan
För att styrka sin tes pekar Hanke på historiska exempel. Under 1970-talets oljekriser var det inte energichockerna i sig som drev inflationen, utan en kraftig expansion av penningmängden.
Särskilt lyfter han fram Japan.
Där steg inflationen kraftigt efter oljekrisen 1973, men hade enligt Hanke sin grund i en tidigare kraftig ökning av penningmängden. När den japanska centralbanken senare stramade åt politiken föll inflationen snabbt – trots att oljepriserna åter steg i slutet av decenniet.
”Det är ett slags naturligt experiment. Trots nya oljechocker sjönk inflationen när penningpolitiken stramades åt”, säger han.
Hanke varnar nu för att USA riskerar att upprepa historiska misstag. Enligt honom kommer inflationen att fortsätta vara ett problem även om energipriserna faller tillbaka.
”Oljekrisen kan ta slut med konflikten. Men inflationsproblemet kommer att bestå”, säger han.
Läs mer: Riksbanken ser fara för ny inflationschock
Läs mer: Iran driver ny inflation – medelklassen pressas
Läs mer: Professor: Trumps krig har fått världsekonomin att spåra ur
