Dagens PS

Kina, Trump, Turkiet, Gulfkrisen och Spanien rör om i världsekonomin

Kina chockhöjer priserna
Kina chockhöjer priserna. Det är den största uppgången sedan prisreformen 2023, och priset är nu mer än dubbelt så högt som för ett år sedan. Kina står för omkring 95 procent av den globala produktionen av tunga sällsynta jordartsmetaller, som behövs i allt från elbilar till missilsystem. Foto: Montage/TT

Kina har mer än dubblat priset på sällsynta jordartsmetaller på ett år. En amerikansk domstol öppnar för att riva upp Trumps tullar. I Gulfområdet äter kriget upp jättesatsningar i turism och logistik. Spanien trotsar hela Europa i migrationsfrågan, och Turkiet kör om EU i kapplöpningen om energilagring.

Fem parallella nyheter som var för sig påverkar global handel, energi och tillväxt för hela Europa.

Kina chockhöjer priset på kritisk råvara

China Northern Rare Earth Group höjer priset på koncentrat av sällsynta jordartsmetaller med nära 45 procent till andra kvartalet.

Det är den största uppgången sedan prisreformen 2023, och priset är nu mer än dubbelt så högt som för ett år sedan. Kina står för omkring 95 procent av den globala produktionen av tunga sällsynta jordartsmetaller, som behövs i allt från elbilar till missilsystem.

Beskedet kommer bara veckor före Trumps och Xi Jinpings möte 14–15 maj, där tillgången till metallerna väntas bli en nyckelfråga. Pekings grepp om de strategiska metallerna stramas åt ytterligare, och priskurvan bekräftar hur sällsynta jordartsmetaller blivit en geopolitisk maktfaktor.

Fem hot tvingar Gulfstaterna mot det ekonomiska stupet

Kriget i regionen slår mot allt som Gulfstaterna byggt sin diversifieringsstrategi på. Energiflöden genom Hormuzsundet, internationell turism, flyg och logistiknav. Iranska attacker har riktats mot gasterminaler och raffinaderier.

Samtidigt har regionens avsaltningsanläggningar, själva vattenförsörjningen i ökenländerna, hamnat i siktet.

Till det kommer växande kapitalflykt och fallande börskurser i finansnav som Dubai och Abu Dhabi, medan oljeutsläpp, förgiftat grundvatten och förstörd jordbruksmark urholkar visionen om en hållbar, oljeoberoende ekonomi.

För Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Qatar står enorma värden i spel.

Domstol ifrågasätter Trumps tullar

En domarpanel i USA:s International Trade Court ifrågasätter lagligheten i Trumps tioprocentstull på importvaror och antyder att ett stort handelsunderskott inte räcker som rättslig grund.

Delstaten Oregons advokat Brian Marshall uppmanar domarna att blockera tullbesluten direkt, för att hindra administrationen från att åberopa andra lagar och göra dem permanenta.

Trump själv vägrar acceptera bakslagen. Han kallar Högsta domstolen ”fullständigt inkompetent” och hävdar att han har ”fullständigt rätt” att införa nya tullar.

Prövningen är ännu en juridisk bakläxa efter att Högsta domstolen tidigare underkänt Trumps ursprungliga tullar, och kan skaka om den redan osäkra handelspolitiken, med återbetalningskrav från amerikanska företag som följd.

Spanien: Om vi stoppar migranter kraschar vår ekonomi

En ny regeringsbeställd analys från Pedro Sánchez administration visar att en åtstramning av migrationen med 30 procent per år skulle sänka Spaniens BNP med 5 procent inom tio år.

Samtidigt passerar landet just nu rekordet 22 miljoner sysselsatta. Migrationen pekas ut som den enskilt viktigaste förklaringen till att arbetsmarknaden återhämtat sig så starkt efter pandemin, och utan nytillskottet hade flera branscher stått stilla.

Inom jordbruket riskerar över 200 000 gårdar att överges inom 50 år, och upp till 20 procent av de små kommunerna att försvinna helt.

Slutsatsen går rakt emot övriga Europas restriktiva linje.

Turkiet rusar förbi EU i lagring av energi

Turkiet har sedan 2022 godkänt över 33 gigawatt batterilagring, närmare tre gånger så mycket som ledande europeiska länder som Tyskland och Italien, som ligger kring 12–13 gigawatt vardera.

Drivkraften är samma som för övriga energiomställningen. Priserna på sol och batterier har fallit nära 90 procent på ett decennium, och investeringarna flödar till de länder som agerar snabbast.

Ankara producerar redan omkring en femtedel av sin el från vind och sol och siktar på 120 gigawatt installerad förnybar kapacitet till 2035, upp från dagens 40 gigawatt.

Landet brottas med tillståndsflaskhalsar och beroende av spotpriser, men tempot i utbyggnaden är så högt att Turkiet positionerar sig som en regional energimakt medan EU fastnar i sin egen byråkrati.

Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Mest lästa i kategorin

Fraktflyg
Makro

Fraktbolagen skickar varor jorden runt för att undvika krisen

10 apr. 2026