Handelsbanken tror på kortsiktig BNP-spurt

“På kort sikt kommer BNP att öka starkt när allt fler människor går tillbaka till jobbet, men krisens djup gör att vi räknar med en lång resa tillbaka”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en skriftlig kommentar.

Den mest intensiva fasen av covid-19-pandemin bedöms ha passerat och världen börjar öppna igen. De nordiska länderna har hanterat pandemin på olika sätt, men har alla ekonomiskt klarat sig bättre än övriga EU. Efter ett historiskt ras globalt under första halvåret ökar den ekonomiska aktiviteten.

“Men företagens anställningsplaner är dämpade och osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen fortsatt stor. Inflationen ser ut att missa målen även de kommande åren”..

Lika hårt drabbat som grannländerna

Sverige har så här långt inte klarat sig bättre än de nordiska grannländerna trots mindre strikta restriktioner. En förklaring är Sveriges konjunkturberoende industri, inte minst motorfordonsindustrin, som drabbats hårt. Det finns nu tecken på en uppgång i både hushållens konsumtion och industriproduktionen

Handelsbanken har justerat sin prognos över svensk kalenderjusterad BNP till -4,6 procent från -6,9 procent som var bedömningen i slutet av april. För nästa år ses en ökning med 3,7 procent, vilket är en nedjustering från 4,2 procent.

“Vi räknar med att BNP faller med 4,6 procent i år. Men osäkerheten kring covid-19 och tillhörande restriktioner dämpar efterfrågan även under kommande år”, fortsätter Christina Nyman.

Arbetslösheten har stigit snabbt och var 9,2 procent i juli. Företagen kan i stor utsträckning möta den ökade efterfrågan genom att permitterade successivt återgår till heltid.

“Även om återhämtningen har påbörjats och varseltalen har fallit tillbaka ser vi framför oss en fortsatt stigande arbetslöshet under hösten”, säger Handelsbankens chefsekonom.

Räknar med fortsatt nollränta

Under våren har regeringen och Riksbanken genomfört omfattande åtgärder för att mildra skadeverkningarna på ekonomin. Fokus har varit på att hjälpa företagen att övervintra pandemin och minska risken för en ny finanskris snarare än att stimulera efterfrågan.

“Vi bedömer att fokus successivt kommer skifta till mer generella efterfrågestimulanser för att stödja återhämtningen. Vi räknar med att Riksbanken ligger still med räntan på noll procent de kommande åren”, säger Christina Nyman.