Dagens PS

Guldet är värt 301 miljarder euro men täcker bara 8,5 procent av deras skuld

Guld och guldreserv kan vara ett sätt att värdera sin statsskuld
Sveriges guldreserv är i balans med statsskulden. Frankrike som bokstavligen sitter på ett berg av guld kommer bara klara att betala räntan till sin statsskuld i fyra år med sin guldreserv. Foto: Janerik Henriksson / TT

Guldrallyt har lyft Banque de Frances reserver till rekordnivåer. Ändå räcker hela guldberget under Paris bara till en dryg tolftedel av den franska statsskulden.

Frankrike äger 2 437 ton guld. I slutet av augusti 2026 var stocken värd omkring 301 miljarder euro, vilket lyfte landets samlade valutareserver över 380 miljarder euro enligt La Tribune. Det gör guldet till nästan fyra femtedelar av allt centralbanken förvaltar.

Uppgången är dramatisk. Sedan slutet av 2022 har värdet ökat med runt 161 miljarder euro utan att ett enda kilo tillkommit. Volymen har legat still sedan 2009.

Samtidigt växer skulden fortare än guldet. Vid utgången av första kvartalet uppgick Frankrikes offentliga skuld till 3 536,1 miljarder euro, eller 117,5 procent av BNP, enligt statistikmyndigheten Insee.

Det var en ökning med 75,6 miljarder euro på ett enda kvartal. Skulden är alltså nästan tolv gånger större än guldreserven.

Guldet räcker till fyra års räntor

Räknestycket blir brutalt när man ställer guldet mot räntenotan. Kostnaden för att betala räntor på statsskulden växte från 58 miljarder euro 2024 till 67 miljarder 2025 och beräknas till 74 miljarder euro i år, motsvarande 2,4 procent av BNP.

Hela guldreserven, till sista tackan, skulle täcka drygt fyra års räntebetalningar. Sedan är den borta och skulden kvar.

Det svaga underliggande läget märks redan på marknaden. Franska banker föll brett i augusti när BNP Paribas tappade 4,4 procent i spåren av budgetoron inför presidentvalet i april 2027. Investerare prisar in dyrare finansiering och svagare tillväxt.

Frankrike är dessutom ett av de sju EU-länder som ligger över kommissionens varningsnivå för skuldsättning.

Reglerna stoppar en försäljning

Även om viljan fanns går det inte att lösa. Guldet ligger i Banque de Frances balansräkning, inte i statskassan, och centralbanken förvaltar reserverna inom Eurosystemet.

Artikel 123 i EU-fördraget förbjuder nationella centralbanker att finansiera sina regeringar direkt. Värdeökningen bokförs dessutom på ett omvärderingskonto som orealiserad vinst.

Den blir aldrig en krona i budgeten förrän guldet faktiskt säljs, och en försäljning skulle radera en betydande del av centralbankens egna finansiella styrka.

Ett undantag finns. Under 2025 och början av 2026 bytte centralbanken ut 129 ton som inte höll marknadens tekniska standard, flyttade hem stocken från New York och realiserade en vinst på 12,8 miljarder euro.

Det är den enda kassaeffekt guldpriset gett den franska staten, och den motsvarar mindre än en femtedel av ett års räntekostnad.

Europas guldreserver mot statsskulden

#LandTonGuld (mdr €)Statsskuld (mdr €)Guld/skuld
1Tyskland3 3504092 90214,1 %
2Italien2 4523003 1589,5 %
3Frankrike2 4372983 5368,4 %
4Ryssland2 28327943664,0 %
5Schweiz1 04012738033,4 %
6Polen6327757013,5 %
7Nederländerna6127551714,4 %
8Turkiet5316535918,1 %
9ECB50762
10Portugal3834728316,5 %
11Storbritannien310383 7981,0 %
12Spanien282341 7402,0 %
13Österrike280344317,9 %
14Belgien227287073,9 %
15Sverige126152147,2 %
16Grekland115143603,9 %
17Ungern110131797,5 %
18Rumänien104132295,5 %
19Tjeckien7291565,6 %
20Danmark6781127,3 %
21Belarus5472922,7 %
22Serbien5364115,8 %
23Finland4452552,1 %
24Bulgarien4353415,4 %
25Slovakien324874,5 %
26Ukraina2732371,4 %
27Irland1212150,7 %
28Slovenien40,5461,1 %
29Norge002420,0 %

Metod:
Guldvärdet är beräknat på tisdagens pris, 4 420,66 dollar per uns, och EUR/USD 1,16348, genomgående för alla länder. Frankrikes 298 miljarder euro här är alltså tisdagens värde.
Statsskulden är Eurostats kvartalsdata för Q1 2026 för EU27 och Norge, konsoliderad Maastrichtskuld i löpande euro. För Storbritannien, Schweiz, Ryssland, Turkiet, Serbien, Ukraina och Belarus finns ingen Eurostat-data. Där används IMF World Economic Outlook helårsprognos 2026, omräknad från procent av BNP till euro. De raderna är prognoser. Guldreserverna är World Gold Council och IMF via Trading Economics. Perioderna skiljer sig, december 2025 för de flesta, juni 2026 för Polen, Ryssland, Turkiet, Storbritannien och Italien. Utelämnade: Kroatien, Litauen, Lettland, Cypern, Luxemburg, Malta och Estland, som alla har under 15 ton. Rysslands och Belarus siffror är svårare att verifiera oberoende sedan 2022.

Tyskland klarar sig dubbelt så bra

Frankrike är inte ensamt, men landet ligger sämre till än sin storlek antyder. Tyskland äger 3 350 ton, 37 procent mer guld än Frankrike, och har samtidigt 18 procent lägre skuld. Tyska guldreserven täcker 14,1 procent av statsskulden mot Frankrikes 8,4. Nederländerna når 14,4 procent och Portugal 16,5 med en bråkdel av guldet, helt enkelt för att skulden är mindre.

I andra änden ligger Storbritannien på 1,0 procent efter att ha sålt halva reserven runt millennieskiftet. Sverige når 7,2 procent, något under Frankrike.

Riksbankens 126 ton är värda runt 15 miljarder euro mot en offentlig skuld på 214 miljarder. Riksbanken har dessutom börjat flytta hem guld från New York, i takt med att europeiska centralbanker omvärderar var reserverna gör mest nytta i en kris.

Ytterligheten är Ryssland, vars 2 283 ton täcker 64 procent av en statsskuld som sanktionerna hållit nere. Norge sålde nästan hela sin reserv 2004 och har sju tackor kvar.

För sparare är signalen en annan än för finansministrar. Guldpriset noterades på tisdagen kring 4 420 dollar per uns efter att ha stigit från junibotten och ligger drygt 21 procent högre än för ett år sedan.

Rekordet från den 28 januari, knappt 5 600 dollar, står kvar. Guld skyddar den som äger det. Det räddar inte den som är skyldig pengar.

Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Mikael Gullström

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Mest lästa i kategorin