Du betalar en förvaltare för att slå börsen. Frågan är hur ofta det faktiskt händer, och vad notan blir när det inte gör det. Vi har gått igenom den färskaste statistiken och räknat på svenska fonder.
97 procent av Europafonderna förlorar mot index på 10 år
Av de eurodominerade Europafonderna misslyckades 97,02 procent med att slå S&P Europe 350 under tioårsperioden fram till 31 december 2025, enligt rapport 1a i SPIVA Europe Year-End 2025 från S&P Dow Jones Indices.
Ju längre tiden går, desto sämre går det dessutom. I samma tabell går det nämligen att läsa att 81,83 procent misslyckas på ett år, 90,90 procent på tre år och 93,93 procent på fem år.
Dagens PS har tidigare rapporterat att äldre sparare betalar nästan dubbelt så mycket i fondavgift som yngre. I genomsnitt är det 1,1 procent för sparare över 64 år, mot 0,6 procent i åldern 35 till 44, enligt Finansinspektionen.
Frågan blir då vad spararna betalar en förvaltare att göra om de inte slår index.
Så gick det för Sverigefonderna
Mot S&P Sweden BMI förlorade 83,04 procent av de svenska aktiefonderna över tio år, enligt SPIVA:s rapport. Samma tabell ger 94,39 procent på tre år och 81,00 procent på fem år.
Vid periodens start fanns 112 svenska aktiefonder, enligt samma rapport. Enligt vår beräkning var det bara drygt 19 fonder som både överlevde tio år och slog index. Detta eftersom 83,04 procent förlorade mot index och lämnar 17 procent kvar, alltså 19 fonder.
SPIVA använder antalet fonder vid start som nämnare, vilket framgår av ordlistan i rapporten. Realtid har tidigare rapporterat om hur få förvaltare som klarar index.
Enskilda året 2025 var tungt. Index steg 13,83 procent medan de aktiva Sverigefonderna i snitt gav 6,65 procent, enligt rapport 3a i SPIVA Europe Year-End 2025.
(Foto: Christine Olsson / TT)
Så mycket av tappet är avgiften
Över tio år gav S&P Sweden BMI 10,89 procent per år medan Sverigefonderna gav 9,53 procent likaviktat, enligt rapport 3a i SPIVA Europe Year-End 2025. Gapet är 1,36 procentenheter.
Medianavgiften för en aktivt förvaltad Sverigefond är 1,30 procent, enligt Finansinspektionens jämförelsetal för första kvartalet 2026. Avgiften förklarar alltså merparten av tappet. FI:s mått räknar dessutom bara fast förvaltningsavgift, inte transaktionskostnader, vilket också framgår av FI:s sida.
Den verkliga kostnaden är därmed högre än 1,30, och slutsatsen blir att förvaltarkollektivet före kostnader låg ungefär i nivå med index.
Enligt PS beräkningar baserat på avkastningstalen i rapport 3a, samt Finansinspektionens medianavgift ser det ut så här:
En Sverigeindexfond till medianavgiften 0,20 procent hade förenklat gett 10,69 procent per år. Mot den krymper gapet till 1,16 procentenheter.
På 100 000 kronor blir det 276 111 kronor i indexfonden mot 248 503 i de aktiva, en skillnad på 27 609 kronor.
Europa går inte att förklara med avgiften
Samma beräkning på Europafonderna ger ett gap på 3,33 procentenheter per år, räknat på index 8,55 procent mot fondernas 5,22 procent. Det är långt mer än någon avgift.
En del av förklaringen är att kategorin Europe Equity även rymmer småbolagsfonder men mäts mot storbolagsindexet S&P Europe 350, vilket framgår av kategoriindelningen i appendix A i samma rapport.
Ett decennium av att de största bolagen dominerade straffar den som inte var exponerad mot dem.
Vad det gör med din pension
Vi har räknat på 2 000 kronor i månaden i 30 år med 7 procents avkastning före avgift, samma antagande som FI använder i sitt räkneexempel.
Med 1,30 procent i avgift blir slutkapitalet 1 897 526 kronor. Med 0,20 procent blir det 2 345 807. Skillnaden är 448 281 kronor.
Det måttet ska inte blandas ihop med FI:s eget exempel, som visar summan betalda avgifter på globalfonder och landar på 217 106 kronor. Vår siffra är förlorat slutkapital, alltså avgiften plus den avkastning avgiften aldrig fick skapa.
Ränta-på-ränta-exemplet antar också månadsinsättning, löpande avgiftsuttag och ingen skatt.
PS analys: Fonderna du aldrig får se
Av de 112 Sverigefonderna var 55,36 procent kvar efter tio år, alltså 62 stycken. Nästan 45 procent lades ner eller slogs ihop.
Det är viktig information från rapporten. SPIVA räknar med de försvunna fonderna. Fondlistan hos din bank gör oftast inte. Därför ser topplistor alltid bättre ut än verkligheten.
Avkastningen är en gissning, men inte avgiften. Innan avgift måste en förvaltare skapa 1,1 procentenheters överavkastning varje år, i tre decennier, bara för att du ska gå jämnt upp med indexfonden.
Det är inte omöjligt, 17 procent av Sverigefonderna slog index även efter avgift enligt rapport 1a, men du måste hitta dem i förväg. Det kan du bland annat göra genom att leta upp den årliga avgiften i fondens faktablad och jämföra med FI:s jämförelsetal.
Läs även: Tre hälsoaktier att köpa just nu: Xvivo, Surgical Science, Devyser
Läs även: Jamie Olivers megautdelning: 92 procent av vinsten
