Den 1 juli 2026 träder nya regler i kraft som ger fondbolag befogenhet att tillfälligt stänga för uttag när marknaderna skakar. Det låter dramatiskt, men alternativet är värre.
Fonder får låsa dina pengar – så funkar nya EU-reglerna
I mars 2020 rusade svenska fondsparare mot utgången. Spiltan Högräntefond, Carnegie Corporate Bond och Lannebo High Yield Allocation toppade utflödeslistan hos Nordnet.
Pandemikrisen 2020 visade sårbarheten
Trycket var så hårt att flera fondbolag tvingades stänga sina företagsobligationsfonder helt för handel. Inte för att pengarna var borta, utan för att det saknades köpare av obligationerna i den illikvida marknaden.
Kvarvarande andelsägare riskerade att bli kvar med de sämsta innehaven medan de snabbaste fick ut sina pengar till nödpriser.
Det är exakt det scenariot de nya reglerna är konstruerade för att förhindra.
Det här förändras från 1 juli 2026
Varje fondbolag måste nu välja minst två likviditetshanteringsverktyg, exempelvis swingprissättning eller tillfälliga uttagsbegränsningar, och dokumentera dem i fondbestämmelserna.
Konkret innebär det att en fond, i ett stressat läge, kan begränsa hur stor andel av sitt innehav en sparare får lösa in per dag. En fond med kraftiga utflöden kan alltså säga: ”Du får lösa in maximalt 20 procent av dina andelar idag”.
Det håller fonden öppen, men säljrusningen bromsas.
Nytt är också att kostnaderna för stora uttag i högre utsträckning ska bäras av den som faktiskt säljer och inte av dem som väljer att stanna kvar med sitt innehav. I dag är det tvärtom: De som sitter kvar betalar transaktionskostnaderna när grannen lämnar.
”Sidofickor” för ryska aktier
Dagens PS har tidigare rapporterat om hur pensionssparare suttit fastlåsta i fonder med ryska innehav sedan invasionen av Ukraina. De nya reglerna underlättar nu för fondbolag att skapa så kallade ”sidofickor”. Det vill säga separata andelsklasser där illikvida eller svårvärderade tillgångar parkeras isolerade från övriga innehav.
Tidigare krävde det ett omständligt tillståndsförfarande hos Finansinspektionen.
PS analys
Uttagsspärrar låter som att fondbolagen skaffar sig en ny befogenhet på spararnas bekostnad, men logiken är den omvända. Utan bromsar tvingas fonder stänga helt, vilket är värre för alla.
Det blir spännande att se vad swingprissättningen gör på sikt, då den prissätter stora uttag på ett sätt som gör det dyrare att agera i panik. Det är strukturellt sunt, men den moraliska frågan kring huruvida banker kan bestämma hur och när du får tillbaka dina pengar, kvarstår.
Positivt är dock att den sparare som håller huvudet kallt inte ska subventionera kostnaden för den som springer i panik mot dörren.
Reglerna träder i kraft 1 juli 2026. Befintliga fonder har fram till januari 2027 på sig att ansöka om ändrade fondbestämmelser hos Finansinspektionen.
Läs även: Fjärrstyrning av svenskt elnät från Kina försvåras av EU
Missa inte: Deepfake-bluffen som kostar svenska sparare miljoner
