Det speciella språket som många pluggat i skolan har alltid haft en tendens att bära sig som en gammal aristokrat. Lite för fin, lite för säker på sin egen betydelse. Nu visar det sig att den också är rätt bra på att överleva – och till och med växa.
Språket som vägrar dö – och plötsligt växer igen
Enligt en ny rapport från Organisation internationale de la francophonie talas franska i dag av 396 miljoner människor. Det räcker för en fjärdeplats globalt. Före ligger engelskan, mandarin och spanska. Bakom hamnar arabiska.
Det är inte illa för ett språk som många mest förknippar med vinlistor och existentiella cafémonologer.
Afrika är motorn
Det verkliga dramat utspelar sig inte i Paris, utan i Afrika. Nästan 65 procent av alla fransktalande finns där. Och det är där framtiden avgörs.
Prognosen är tydlig: år 2050 kan uppemot 590 miljoner människor tala franska, enligt en ny rapport. Nio av tio kommer då att bo i Afrika.
Det är en ganska effektiv påminnelse om att språk inte styrs av nostalgi, utan av demografi.
Paris må vara scenen. Men publiken sitter någon annanstans.
Här kan du köpa hus i Frankrike – för under miljonen
Ett hus med grågröna fönsterluckor i en fransk by. En lägenhet i en livlig bergsstad. Eller ett större stenhus med plats för hela familjen. Det finns
När Sverige pratade franska
Det finns också en tid när franskan inte bara var elegant – utan nödvändig. Under 1700-talet var det i praktiken Europas maktspråk, och Sverige var inget undantag.
Vid det svenska hovet talade man franska som om det vore modersmål. Kung Gustav III skrev pjäser på franska, brevväxling skedde på franska och hovets konversationer lika så. Svenska språket ansågs, milt sagt, lite för folkligt för de finare rummen.
Det var inte bara en stilfråga. Franskan var dåtidens engelska – språket för diplomati, kultur och makt. Ville du vara någon i Europa, då talade du franska. Punkt.
Det är först senare som svenskan återtar sin position. Men spåren finns kvar. Än i dag är stora delar av vårt kulturella och diplomatiska språk impregnerat av franska uttryck.
Skolbänken vinner över TikTok
Franskan är inte bara stor – den är också eftertraktad. Den är världens näst mest studerade språk, med över 170 miljoner elever i 36 länder.
Det säger något om dess position. Franskan är fortfarande språket för diplomati, juridik och delar av den akademiska världen. Den bär på ett kulturellt kapital som få andra språk kan matcha: litteratur, filosofi, mode, gastronomi.
Det är svårt att tänka sig en värld där man diskuterar Sartre på tyska eller beskriver en Michelinmeny på engelska utan att det låter som ett affärsmöte.
Läs även: Han vände upp och ner på Frankrike
Men internet bryr sig inte
Samtidigt finns ett problem. Eller snarare: ett ganska stort sådant.
På internet är franskan en liten spelare. Engelskan dominerar med runt 20 procent av allt innehåll. Franskan ligger på cirka 3,5 procent. Samma nivå som arabiska, hindi, portugisiska och ryska.
I Wikipedias värld ligger franskan visserligen bättre till – trea efter engelska och tyska – men gapet är tydligt.
Det är här kampen står. Inte i salongerna, utan i algoritmerna.
Läs även: Årets mest oväntade mode-, förlåt dogfajt
Kampen om framtiden
Det finns också en mer subtil förklaring till engelskans dominans. De stora vetenskapliga och politiska samtalen förs i dag på engelska. Vill du påverka världen gör du det oftast på ett språk som inte kräver konjunktiv.
Franskan tappar mark inom teknik och naturvetenskap. Där är den mer åskådare än spelare.
Men att räkna ut språket vore dumt. Franskan har överlevt revolutioner, världskrig och globalisering. Den lär överleva Silicon Valley också.
Ett språk som byter centrum
Den kanske mest intressanta förändringen är att franskan håller på att flytta hemifrån.
Framtidens franska formas inte i Paris, utan i städer som Abidjan, Kinshasa, Dakar och Montréal. Det blir ett mer mångstämmigt språk, mindre polerat, mer levande.
Lite mindre akademi. Lite mer verklighet.
Och kanske är det just där styrkan finns. Ett språk som inte längre försöker vara perfekt – utan relevant.
Det är trots allt så språk överlever. Inte genom att vara eleganta. Utan genom att användas.
Läs även: Övergivna flygplatsen vill tillbaka på kartan – jagar ny flyglinje till Helsingfors
