Rika män, blommor och envishet – så finansierar hon kampen för Sveriges viktigaste yrkesgrupp

De rika männen

I dag finansieras stora delar av verksamheten av några av Sveriges mest inflytelserika företagsledare. Namn som Carl Bennet, Rune Andersson och Anders Wall återkommer. Det är, som Beata själv konstaterar, ”väldigt många rika män och ganska få kvinnor”.

”Jag tror inte det handlar om kön egentligen. Det handlar om vilka som har möjlighet att ge långsiktigt.”

Det är just långsiktigheten som lockar. Inga snabba kampanjer. Inga loggor på scen. I stället rapporter, fortbildning och ett ihärdigt fokus på läraryrkets vardag.

”Jag har kunnat säga: så här ser budgeten ut. Så här används pengarna. Så här många lärare når vi.”

Läs även: De nya miljardärerna använder ryggsäck

När galan blev för dyr

Lärargalan har vuxit till en institution. Den har hållits på Berns, tv-sänts i SVT och TV4 och landat på Konserthuset. Men till slut blev själva galan en ekonomisk belastning.

”En tv-produktion kostar runt två miljoner kronor. Då kände jag att de pengarna gör större nytta i klassrummet.”

Beslutet att lämna traditionell tv var ideologiskt men också ekonomiskt. Sändningen flyttade till Youtube. Produktionskostnaderna sjönk. Fortbildningen växte.

”Det var inget svårt val. Det var bara rationellt.”

Stiftelsen bakom kulisserna

Bakom galan finns Beatastiftelsen. Det är där pengarna i praktiken hamnar.

Stiftelsen arbetar med rapporter om lärarnas arbetsmiljö, psykiska hälsa och utbildningens brister. Åtta av tio lärare uppger enligt stiftelsens egna undersökningar att lärarutbildningen inte matchar yrkets verklighet.

”Det är för mycket teori och för lite praktik. Det är ett systemfel.”

Svaret har blivit kostnadsfri fortbildning i samarbete med universitet runt om i landet. Ledarskap, värdegrund och psykisk hälsa. Forskare står för teorin. Lärare för tillämpningen.

”Förra året fortbildade vi 900 lärare. Totalt runt 8 000. Det är inte ens i närheten av alla – men det är en början.”

Åtta år utan lön

Beata Kull jobbade ideellt i åtta år. Inte av martyrskap, utan av övertygelse.

”Jag ville inte att någon skulle kunna säga att det här handlar om mig.”

Hon klarade sig tack vare ett skuldfritt boende, extrajobb inom PR och studier. Hon bodde hemma länge. Levde billigt. Tog inga genvägar.

”Jag har aldrig gått igång på pengar. Jag går igång på att lärare blir glada.”

I dag tar hon lön, men beskriver övergången som mer praktisk än symbolisk.

”Nu kostar livet mer. Man är vuxen. Det är rimligt.”

Läs även: Podcasten AI+: Skogen är inte ett problem

Blommor, middagar och motprestation

Relationerna till donatorerna är inte transaktionella, men inte heller ensidiga. Beata erbjuder nätverk, samtal och insyn.

”De får träffa styrelsen, påverka och komma med idéer. Många vill faktiskt bidra med mer än pengar.”

Hon driver också Beatas Salong, middagar hemma i lägenheten där maktpersoner möts utan scen och mikrofon.

”Här pratar man om misslyckanden, inte bara framgångar. Det är befriande.”

Numera betalar gästerna.

”Annars blev det inte hållbart. Inte ens idealism är gratis i längden.”

Kampen fortsätter

Trots allt är ekonomin ständigt skör. Lärargalan kostar runt en miljon kronor att genomföra. Totalt omsätter verksamheten några miljoner per år.

”Det är inga stora summor i sammanhanget. Men det kräver ständig jakt.”

Nästa steg är en tredagars ledarskapsutbildning för lärare, med ambitionen att nå betydligt fler än i dag.

”Om vi kunde nå tio procent av alla lärare skulle det göra enorm skillnad.”

Hon säger det utan patos. Mer konstaterande än visionärt.

Och kanske är det där Beata Kull skiljer sig från många andra i samhällsdebatten. Hon säljer inga drömmar. Hon ber om förtroende. Och hon ger kvitton tillbaka.

Perfect Weekend Guide: Så utses årets lärare – siffrorna bakom priserna

Processen bakom Årets lärare är omfattande och medvetet krävande. Syftet är att kombinera brett engagemang med hög trovärdighet. Nästa Lärargala äger rum den 16 oktober 2026.

Antal nomineringar
Antalet nomineringar har varierat kraftigt över åren. Rekordåret kom omkring 45 000 elevnomineringar in från hela landet. De senaste åren har nomineringsprocessen stramats upp för att höja kvaliteten, vilket lett till omkring 6 000 nomineringar per år.

Vem får nominera
Det är alltid elever som nominerar. Grundtanken är att status byggs i klassrummet, inte i debattartiklar eller på seminarier. Nomineringen nu är öppen här.

Urval och granskning
Alla nomineringar granskas av en jury bestående av tidigare pristagare. För att gå vidare måste läraren vara behörig, ha minst tre års yrkeserfarenhet samt styrkas av referenser från både rektor och kollega.

Hur många går vidare
Efter juryns första gallring återstår ett begränsat antal kandidater per län och per kategori. Dessa jämförs i flera steg innan slutlig omröstning sker.

Hur många vinner
Varje år delas priser ut i flera kategorier, bland annat per skolstadium, samt huvudpriset Årets lärare. Därtill delas specialpriser ut, exempelvis kopplade till ledarskap och ungas psykiska hälsa. Totalt har drygt 100 lärare prisats sedan starten 2015.

Slutsats
Av tusentals nomineringar återstår varje år bara ett fåtal pristagare. Systemet är uppbyggt för att vara både inkluderande och kompromisslöst – många uppmärksammas, men få vinner.

Läs även: AI+ skapar fler jobb än den tar – ännu så länge