En Rolls-Royce som inte stannar vid övergångsstället har blivit symbolen för något större än bara dålig tajming. Forskning pekar på att högre social klass kan hänga ihop med mer hänsynslöst beteende – men bilden är långt ifrån entydig. Är det pengarna som gör oss kallare, eller är det våra fördomar om de förmögna som styr tolkningen?
Fin Rolls-Royce, ful moral – sanningen om de förmögna
Fin bil, sämre bromsar
Det finns en studie som är så enkel att den nästan känns som ett socialt experiment på Södermalm. En person kliver ut vid ett övergångsställe. Bilarna närmar sig. Vilka stannar?
Psykologen Paul Piff fann att förare i dyrare bilar var mindre benägna att bromsa än de i enklare fordon. Högre social klass tycktes hänga ihop med mer oetiskt beteende. Fin lack. Sämre reflexer.
Det är en berättelse som ligger väl i munnen. Den rike kör över oss andra – bildligt och bokstavligt.
Men verkligheten är mer motsträvig än så, vilket SvD nyligen skrivit om.
Pengar och moral – ingen enkel ekvation
Forskningen är splittrad. En internationell studie från 2025, publicerad i PNAS Nexus, analyserade data från 76 länder och över 80 000 personer. Resultatet gick i motsatt riktning. Högre inkomster hängde ihop med mer altruism, större benägenhet att donera och att hjälpa främlingar.
Samtidigt finns studier som visar att känslan av att vara rik kan öka upplevelsen av berättigande och girighet. Bilden är alltså inte svartvit. Det finns hyggliga miljardärer och snåla cykelpendlare. Moral är inte en bilmodell.
Läs även: Glöm prylar – nu är det upplevelser och resor som driver BNP
En förmildrande omständighet
Här kommer dock något som kan lugna den som står kvar vid övergångsstället och muttrar över en passerande Bentley Continental.
De i de riktigt dyra bilarna är nämligen inte lyckligare än vi andra.
Lyckoforskaren Micael Dahlén pekar på att pengar visserligen ökar lyckan – men bara upp till en viss nivå. I Sverige planar sambandet ut vid runt 50 000 till 55 000 kronor i månaden före skatt. Där uppnås trygghet och handlingsfrihet. Bortom det ger varje extra krona en allt mindre knuff uppåt på lyckoskalan.
Med andra ord: den som tjänar dubbelt så mycket är inte dubbelt så lycklig. Snarare marginellt mer nöjd och betydligt mer upptagen.
Dahlén konstaterar dessutom att 93 procent anser att deras lagom-inkomst är högre än den de redan har. Vi jagar mer oavsett nivå. Inte av ondska. Av mänsklig natur.
Så ja, någon kanske inte stannar vid övergångsstället. Men sannolikheten är hög att personen ändå inte mår bättre än du som väntar.
Läs även: Miljonbråket om Spy Bar: kommunen ville dubbla hyran
Vi tolkar rika annorlunda
Det mest avslöjande i forskningen handlar kanske inte om hur rika beter sig, utan hur vi tolkar dem.
När en förmögen person donerar pengar misstänker vi PR, skatteplanering eller statusjakt. När någon med lägre inkomst ger samma summa ser vi godhet. Samma handling. Olika domslut.
Epstein-skandalen och andra elitaffärer har förstärkt bilden av att makt korrumperar. Det finns fog för vaksamhet. Men att dra slutsatsen att pengar i sig gör människor sämre saknar tydligt vetenskapligt stöd.
Läs även: Alla hjärtans dag är över – nu börjar det riktiga jobbet
Projektion på fyra hjul
Kanske är det inte bilen som är problemet. Kanske är det projektionen.
En lyxbil som kör vidare bekräftar vår bild av orättvisan. En gammal kombi som gör samma sak ursäktas med stress.
Vi vill gärna att de ultrarika ska vara egoister. Det gör världen enklare att förstå. Någon att skylla på.
Men forskningen pekar mot en mer banal sanning. Vi är ungefär lika generösa, lika själviska och lika otillfredsställda oavsett kontosaldo.
Skillnaden är mest hur det ser ut när vi inte stannar.
Lyckoprofessorn: Därför räcker 50 000 kronor längre än vi tror
Pengar gör oss lyckligare, men bara till en viss gräns. I Ekdals Perspektiv förklarar lyckoprofessorn Micael Dahlén varför jakten på mer pengar sällan ger
